Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18 ÖVERSIKTLIG SAMMANFATTNING.
massor, som vi känner under namn av inlandsisar, glaciärer eller
jöklar (skridjöklar).
Ett sammanhängande istäcke överhöljer större delen av landet.
Ungefär sådan måste tingens nya ordning ha varit vid början
av den postpliocena (kvartära) perioden. Den Skandinaviska halvön
omgiven av ett polarhav och största delen av hela dess yta, med
undantag av de högsta bergryggarna och bergtopparna, betäckt till
flera hundra, ja tusen fots höjd av mäktiga inlandsisar och
jöklar, vilka, utfyllande icke blott de redan för handen varande
dalgångarna inom höglandstrakterna, utan även utbredande sig
över hela det nedanför liggande landet allt till kusterna,
söndergrusade, avslipade, polerade och repade den underliggande
berggrunden samt nedförde i havets sköte alla de massor av sten, grus,
sand och lerslam, som under jökelisens sakta framskridande från
landets högre till dess lägre belägna delar, blivit lösryckta och
söndermalda, för att slutligen under havsströmmarnas och vågornas
inflytelser vidare sorteras och på närmare eller fjärmare trakter
avsättas på havets botten såsom egna lager, i vilka även, allt
efter lokala omständigheters föranledande, inbäddades de mer och
mindre talrika lämningarna efter den fauna, som då befolkade det
forna havet.
Men denna fauna, vars lämningar nu ligger begravda i de
posttertiära avlagringarna här i Skandinavien, har, som bekant är, l)
bevisligen till stor del ägt en arktisk karaktär. Till samma resultat
ha forskningarna också lett vad beträffar de likartade bildningar,
som förefinns i England och Skottland, i norra delen av Europeiska
Ryssland, ävensom i Nordamerika i Kanada och i New York.
Dessa fakta bevisar sålunda oemotsägligt icke allenast, att det hav i
vilket dessa avsättningar försiggick, var ett ishav, utan även att
samma allmänna naturförhållanden, samma högnordiska skaplynne
då härskade över ganska vidsträckta områden av den norra
hemisfären. Tillvaron av arktiska ännu levande djurformer icke blott i
Östersjön, utan, vad mera är, även i åtskilliga av Sveriges större
insjöar, såsom Vättern, Vänern,2) o. s. v., likasom i Ladoga- och
1) Lovén, Torell, Sars m. fl.
2) Se Lovén, »Om några i Vettern och Wenern funna Crustaceer,» K. V. A.
Förh. 1861 samt »Till frågan om Ishafsfaunans fordna utsträckning öfver en
del af Nordens fastland,» K. V. A. Förh. 1862.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
