Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
GLACIALBILDNINGAR.
morän, som emellertid saknar det vanliga genombrottet i midten,
utan som i oafbrutet sammanhang sträcker sig från det ena
dalhörnet till det andra, har på inre sidan en höjd öfver snöfältet af
30—40 fot, men nedstupar åt yttre sidan temmeligen tvärbrant, 80—
100 fot, innan en annan jemn terrass, b, af likartade materialier
möter. Och nedanför denna terrass vidtaga sedan flera andra större
och mindre terrasser af sten och grus, c, d och e, den ena efter
och nedanför den andra, alla egande samma bågformiga skapnad,
som utmärker den öfversta närmast dalen liggande vallen. Från
öfversta kanten af denna sistnämnde vall ned till Staikas fot, i nivå
med det s. k. Pabblafjället, anger barometern en höjdskilnad af
godt 1600 fot.
Äfven i det nedra landet kan man någongång hos dervarande
krossgrusaflagringar spåra en större eller mindre likhet till formen
med forna ändmoräner, så t. ex. vid mynningarna af några bland
de små bidalar, som norr ifrån utskjuta i Östunaåns dalsträckning i
trakten öster om Uppsala, uti dalen mellan Halleberg och det s. k.
Häcklefjäll öster om Wenersborg, o. s. v.
För det mesta har dock denna nyss antydda likhet genom
sednare inverkningar eller genom nya öfverlagringar blifvit i mer och
mindre grad utplånad, hvarförutan den omständigheten icke heller
bör glömmas, att i dessa lägre delar af vårt land de qvarlemnade
minnesmärkena från den forna istiden i allmänhet också kunna
antagas hafva bort gestalta sig något annorlunda, emedan här
rimligtvis icke så mycket var frågan om enskilda jökelisar i
dalgångarna, utan fastmer om ett allmänt istäcke öfver hela ytan. Då
nu äfven inom de närmast till Mälaren stötande trakterna i
allmänhet inga större och mera framstående dalgångar finnas utpräglade,
har man således icke heller någon rätt, att der vänta annat än dessa
utan viss ordning utströdda hopar af stenigt grus, härrörande från
de moränmassor, som isarna buro på sin rygg eller sköto framför
sig och hvilka, jemte de grusmassor, som tillhörde sjelfva
grundmoränerna, vid isarnas afsmältning qvarlemnades på stället.
I den dalgång, som sträcker sig mellan sjöarna Bollungen och
Rådanesjön i Ryrs socken på Dal ser man ungefär halfvägs emellan
båda sjöarna en ganska markerad, fast låg, ändmoränaflagring
i svag bågform sträcka sig mellan båda dalsidorna mot dalens
midt, der den genombrytes af den här framflytande ån och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
