- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
125

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UULLSTENSGRtJS.

125

köpingsåsen kommande söderifrån hunnit södra Hjelmarestranden,
så afbrytes den der, men visar sig sedan icke allenast på flera af
de i sjön utströdda holmarna och öarna, såsom Yttre och Inre
Fåran, Winön, Grundholmarna och Gåfveln, utan förråder äfven sin
tillvaro genom flera dem emellan belägna, ofta på längden utdragna,
undervattensgrund eller bankar, innan den åter uppträder på sjöns
norra strand i Lungers udde. — Den stora Köpingsåsen visar också
ett likartadt förhållande under sin gång öfver Hjelmarsund, flera
andra dylika exempel att förtiga.

Åsarna äro äldre än nuvarande vattendrag och sjöar. Af
längdprofilerna å Tab. 9 och 10 synes, att åsarna, isynnerhet
hufvudåsarna, i ostördt lopp fortsätta på andra sidan om de sjöar och
vattendrag, som möta i deras väg. De äro således äldre, än alla
nuvarande vattendrag och sjöar, och hafva antagligen, när dessa
erhöllo sin nuvarande fornl och utsträckning, undergått en
utskärning eller genombrytning. De flera på ömse sidor om Mälaren
ostördt framgående hufvudåsarna kunna anföras såsom exempel i
detta hänseende. Samma förhållande eger rum med de åsar, som
befinna sig på ömse sidor om Dalelfven • under dennes nedersta
lopp mellan Avesta och Elfkarleby, att icke tala om de många på
norra och södra Hjelmarestränderna befintliga såväl hufvudåsar,
som biåsar, hvilkas motsvarande fortsättningar på de båda motsatta
sidorna af denna sjö ingalunda skulle kunna misskännas, äfven om
icke flerstädes, såsom ock nyss nämndes, vissa grund och bankar
under vattenbrynet, utströdda i åsrigtningen, skulle ytterligare
påpeka ett sådant sammanhang. Det är således ganska antagligt, att
dessa nu afbrutna åssträckor, åtminstone en stor del deribland,
från början blifvit uppkastade uti ett mer och mindre oafbrutet eller
fortlöpande sammanhang. Frågan huruledes detta sammanhang en
gång upphäfdes, om ensamt genom utskärning eller tillika genom
några lokala depressioner eller instörtningar af större eller mindre
ytvidder, må tillsvidare lemnas derhän.

Olika rigtning hos hufvudåsarna i det östra och i det vestra
kustlandet. Den bifogade åskartan öfver Mälarens omgifningar (Tab. 8)
visar, att hufvudåsarnas medelrigtning der i allmänhet går i N.N.V.
—S.S.O., en rigtning, hvilken jag äfven i andra delar af vårt östra
kustland funnit vara den normala, enligt flera på spridda punkter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free