Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MO SAND.
223
tagande, som åtminstone uti den sista, eller den från Skattmansö,
lemningar af andra högre organiserade Östersjöformer blifvit funna,
nemligen såväl af Mytilus edulis, som af Cottus scorpius.
Dessa få mikroskopiska undersökningar å åkerlera, som hittills
hunnit anställas, synas visserligen icke leda till någon bestämd
slutsats rörande naturen af det vatten, utur hvilket densamma afsatt
sig. Men af flera andra skäl, som i det föregående äro anförda,
torde dock kunna anas, att äfven denna lera, åtminstone de undre
skikterna deraf, blifvit utfällda ur ett salt eller bräckt vatten, fastän
de allra sist skeende aflagringarna måhända kunnat försiggå inom
större instängda söttvattensbäcken, under de tider, då dessa ännu
voro högt uppdämda.
Mosand (Postglacialsand).
Mosand är den yngsta af postglacialperiodens äldre bildningar.
Vid foten af rullstensåsarna, på deras ena eller andra sida, ofta på
båda, utbreda sig icke sällan mer och mindre mägtiga och
vidsträckta aflagringar af mosand (postglacialsand), ursköljda ur
krossgrusfälten eller rullstensåsarna, dels af de på fastlandet cirkulerande
vattnen, dels af det vid stranden böljande vågsvallet. Denna
mosand är den yngsta eller öfversta af de bildningar, som höra till
postglacialperiodens äldre afdelning, ty der lagerföljden är
fullständigt utvecklad, ser man densamma öfverlagra alla de förut här
omnämnda lerlagren från och med hvarfviga leran till och med öfre
åkerleran. Den träffas sålunda hvilande än på åkerlera, än på
hvarfvig lera eller mergel, än åter på krosstensgrus eller till och
med på fasta berghällen, allt efter de olika lokala förhållanden, som
vid tiden för dess afsättning voro rådande på olika trakter. Äfven
från en annan synpunkt betraktad är den endast att anse såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
