Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 YDAMERIKA.
365
norna; så kunna till exempel de, som tillhöra canibo-stammen, timmar
igenom sitta sysselsatta med att bortrycka sina skäggstrån eller
färglägga sin kropp.
Qvinnorna, ännu vid omkring sexton års ålder temligen smärta,
blifva då, i högre grad än männen, undersätsiga och klumpiga samt för
det mesta grymt fula. Deras svarta hår är ytterst groft och sträft och
rakklippes tätt öfver ögonen; deras ansigte är rundt, pannan smal och
låg, kindknotorna framstående, ögonen små och aflånga, näsan oftast
plattryckt och munnen stor, men i stället utrustad med vackra och
bländande hvita tänder. Deras mycket tjocka, grofva och väderbitna hud
har i allmänhet en färg midt emellan sepia och ockra, men framvisar
emellertid olika stammar en mängd nyanser, beroende på de olika
breddgrader och klimat, under hvilka de lefva.
Att, vid ett försök till sammanfattning af de olika omdömmena
rörande dessa indianer, en viss försigtighet är af nöden, visar dock
bland annat det från vårt något skiljaktiga resultat, till hvilket fru
Agassiz med afseende på flera stammar vid Amazonas kommit. Nämnda
skarpsynta iakttagarinna finner det lif, dessa stammars qvinnor föra,
afundsvärdt i jämnförelse med en brasiliansk "ladys" i samma trakter.
"Indianskan rör sig med fullkomlig frihet, ror sin kanot eller går
omkring i skogarna, arbetar och gör sig sålunda nyttig, medan en senhoras
lif är öfver ali beskrifning enformigt och glädjelöst. I rikets norra
provinser råda ännu de gammalportugisiska bruken, enligt hvilka qvinnan
skall hålla sig inomhus och der lefva som en annan nunna. Mången
brasilianska kommer ej på flera veckor utom sina fyra väggar och är
alltid vårdslöst klädd. Dessa stela varelser äro bedröfliga att åse. De
förblifva utan ali beröring med den yttre verlden, och det husliga lifvet
har för dem hvarken krydda eller omvexling. Som de ej hafva några
böcker och ej heller känna vetandets värde, så lefva de blott för dagen,
utan plan eller mål och utan aning om sin egen onyttighet."
Fru Agassiz är det äfven, som omtalar följande egendomliga
plägsed: Det gifves vid Amazonas en myrart, den så kallade eldmyran,
hvilkens bett framkallar den våldsammaste smärta, och om några få af
dessa djur sätta sig fast på arm eller ben, kännes det, som om den
ifrågavarande kroppsdelen hölles i elden. Af denna ilskna lilla insekt
begagna sig nu härvarande indianer på ett egendomligt sätt för att
utröna, huruvida en man är fullt qvalificerad att inträda i det äkta ståndet.
De binda nämnligen kring hans arm en med eldmyror fylld påse, den
han under bröliopsmåltiden måste bära; uthärdar han dermed leende,
så förklaras han duglig till äktenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
