Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GERMANSKA Q VINNORNA.
443
lefvande är känslan för det sköna, i synnerhet det nätta och prydliga —
glänsande ännu förnämligast i grannlåtsväg. Smak äger han, såsom en
sinlig fullkomlighet, och vidare behag samt känsla för det passande,
hvilken senare alstrar hans smidighet och förmåga att i allt med
lätthet finna sig till rätta. Känslan för det gratiösa äger ofta det
fattigaste, lika väl som ett i yppighet uppfostradt barn; så äfven
fransmannen. Hans sak är: den goda tonens artighet och egenskapen
att aldrig förlora fattningen. Höflig visar han sig ej af egennytta, utan
emedan hans smak så fordrar. Derför blir han ock ett mönster af smak
i konversationen. Äfven inom begärförmågan visa sig fransmännen
såsom barnets likar i antändlighet; deraf ali den föränderlighet i
sträfvanden, som kommer dem att lefva hufvudsakligen för ögonblicket. I
deras barnslighet finna vi grunden till det lättsinne, som yttrar sig i
glömska, och den ombytlighet, som lätt öfvergår från en ytterlighet till
en annan samt behandlar vigtiga saker såsom skämt. I ögonen fallande
är hos dem behofvet af omvexling och det ständigt nya; deraf äfven
deras modesjuka samt sinne för nyhetskrämeri och anekdoter.
Fransmannen påverkas företrädesvis af stoffet och derför sättes han äfven i
eld och låga af lidelser, elektriseras lätt af fantasiprodukter. Af hans
naiveté och ytlighet alstras qvickhet, yttrande sig äfven såsom
uppfinningsförmåga. Hans lätta halt uppenbarar sig i hvarje yttring af
själsverksamhet, på samma sätt som hans hämndlust lättast tager form af en
satir eller ett lon mot. Fransmän hafva ingen egentlig själsodling, men
väl belles lettres och savoir faire; och vilja de någon gång gå grundligt
tillväga, så misslyckas de, enär de då blifva positiva eller pedantiska.
Det, hvarigenom de utmärka sig, är deremot deras lifliga fantasi, med
hvilken — åter igen liksom hos barnen — para sig deras glada lynne och
sinne för skenet."
Hvad träffande, som kan ligga i denna karaktäristik, må läsaren sjelf
bedömma. Med rätta påpekar emellertid F. von Hellwald det förhållande,
att man ej, för det man äger ett sangviniskt temperament, derför
nödvändigt behöfver vara ytlig, ombytlig, osedlig, lättsinnig och, i
förklenande mening, barnslig. Äfven engelsmannen Marshall samt tyskarna
Schmidt-Weissenfels, M. Nordau och, i synnerhet, den förträfflige K.
Hillebrand hafva i sina respektive hit hänförliga skildringar och verk
visat, hurusom det franska folkets hela görande och låtande visserligen
genomgås af ett starkt rationalistiskt drag, men på samma gång städse
grundat sig på såväl ordningskärlek, som den strängaste redlighet,
något, som är egnadt att i våra ögon ställa det franska folkets sedliga
värde särdeles högt. Ännu i sina laster vet fransmannen att hålla sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
