Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sagoförtäljare
I 03
hammed. Där känner man mig väl. Jag skall vara
där i eftermiddag och därifrån ledsaga er till mitt hem.
Vi lofvade att komma kl. 4 och skildes så från
Mohammed.
* »
*
Klockan var något öfver fyra, då vi kommo till
negerbyns kafé, beläget vid torget — en liten
oregelbunden plats med starkt sluttande terräng. Utanför
kaféet lågo eller sutto på gröna säfmattor ett dussin
negrer och araber, som med vidöppna ögon stirrade
på oss. Ett par af dem spelade domino, några rökte.
Nästan alla hade de en blomma instucken bakom örat.
Det är vanligt nog i Biskra att se araber prydda på
detta sätt; men i detta liksom i andra fall finner man
hos negrerna en än starkare utpräglad förkärlek för
färg och prydnader; det är sällan man möter en neger,
som ej bär en halfutsprucken ros eller en högröd
pelargonia, en sammetsbrun lackviol eller en guldgul
ringblomma instucken under turbanen. Kanske veta de,
att dessa granna färger taga sig förträffligt ut mot
den svartbruna kinden och den hvita turbanen.
Ibland skaran utanför kaféet var Hussein ben
Smein, sagoförtäljaren, men Mohammed syntes icke.
Vi kastade en blick in i själfva kaféet. Likt de flesta
af Biskras öfriga etablissement i den vägen hade det
knappt annan möblering än ett par stolar och en
vägghylla med brokiga kaffekoppar, men under det att
det nya Biskras kaffehus i allmänhet kunna skryta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:51:22 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ramaraber/0079.html
