- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / Andra samlingen /
96

(1924) Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 B ARN BIBLIOTEKET SAGA

En gång hade en sofist tagit emot en lärjunge på
de villkoren, att lärjungen skulle betala för sin
undervisning först sedan han blivit fullärd. Och som ett
bevis på att han var fullärd skulle det gälla, att han
förmådde vinna sin första process.

Då lärjungen avslutat sin undervisning, gjorde han
sig emellertid ingen brådska med att åtaga sig någon
rättegång. Läraren blev otålig över att han ej fick
sin betalning, och då oaktat påminnelser lärjungen ej
betalade, blev han av sin lärare instämd för domstolen.

Men när detta skett, sade lärjungen:

— Nu, min käre lärare, kan du vara viss om att du
aldrig får någon betalning av mig! Ty antingen
dömer domstolen till min förmån, och då är jag kvitt
min skuld, eller ock dömer domstolen till din förmån,
men då är jag också kvitt, ty uppgörelsen var att du
skulle få betalt endast om jag vann min första
rättegång.

När detta blev bekant, log hela Aten åt mannen, som
velat lära ut konsten att lura andra men som själv
blivit lurad.

Sofisterna plägade säga, att det icke fanns någon
sanning, ty det som var sant för den ene var icke sant
för den andre; ej heller fanns det något som i sig
självt var rätt, utan för var och en var det rätt, som
han själv ansåg rätt. Ansåg nu någon, att allt för
honom var rätt, som var till hans fördel, så kunde ingen
klandra honom, ifall han i allt tänkte endast på vad
som för honom var förmånligt men alls ej på om
detta bleve till förfång för andra.

Sofisterna voro avogt stämda mot Sokrates, dels
därför att hans uppfattning var så olik deras, dels och
mest därför att han — menade de — genoni sin fria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/2/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free