Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
B ARN BIBLIOTEKET SAGA
ord. Och Alexander, som ävenledes var drucken,
ropade :
■— Nåväl, må då borgen brinna!
Han grep en fackla och slungade den mot väggen
av cederträ. De andra följde hans exempel. Snart
stego lågorna högt.
Krigshären, som låg i tält utanför staden, trodde att
det var en vådeld. Soldater kommo skyndande med
vattenämbar. Men när de hunno fram, sågo de hur
konungen själv gick omkring och kastade in nya
bränder. Så slängde de ifrån sig vattenämbaren och hjälpte
i stället till med förstöringen. Elden spred sig. Hela
staden var ett eldhav.
Persepolis brann ned till grunden. Aldrig mera blev
det uppbyggt. Man vet ej ens med säkerhet, var den
stora staden legat.
Men när Alexander följande dag vaknade ur. ruset,
blygdes han över vad han gjort.
6.
På sin flykt åtföljdes Dareios av en trupp
baktri-aner anförda av Bessos, den satrap som styrde
Bakt-riens vidsträckta land. Andra skaror av flyende från
striden vid Gaugamela slöto sig ock till konungen. Och
när han nu drog sig alltmera österut, åtföljdes lian av
en här om ungefär trettiotusen baktrianer, en liten
skara perser och fyratusen grekiska legosoldater.
En dag sade grekernas anförare till konungen:
— Bessos är icke att lita på. Du skulle göra klokt,
konung Dareios, om du läte uppslå ditt tält bland oss
greker i stället för bland baktrianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
