Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
B ARN BIBLIOTEKET SAGA
— Du måste stiga till häst, sade han till konungen.
Så kunna vi med mera skyndsamhet fly.
Men Dareios vägrade.
— Äntligen nalkas gudarnas hämnd, sade han. Jag
följer icke dig, förrädare, för att fly undan en
konung, som väl är min fiende men som är lika
rättskaffens som han är tapper.
Ursinnig stötte Bessos sitt spjut i konungen och
flydde därpå i sporrsträck. Några av hans män stucko
sina spjut i vagnshästarna. Och hela hären begav sig
av i brådskande flykt.
De sårade hästarna, som ej mer hade någon
körsven, satte sig i rörelse, veko av från vägen och
kommo in i en dal där en bäck flöt fram.
En makedonisk soldat, som var törstig, frågade
några infödingar, var det fanns något vatten. De pekade
i riktning mot en bäck, mannen gick dit, han såg en
vagn med ett par flämtande, sårade hästar, gick
närmare och tittade in i vagnen, som var övertäckt med
ett tak av hudar. Där låg en döende man. Det var
Dareios.
Konung Dareios var ej okunnig i grekiska språket.
Han bad makedoniern om en dryck vatten och
begärde, att en hälsning skulle framföras till Alexander.
— Jag tackar honom, sade den döende konungen,
för hans ädelmod mot mina fångna anhöriga. Jag ber
att gudarna må löna honom därför. Ingen kan vara
mera värdig än Alexander att bli herre över det
välde, som jag innehaft och mist. Jag behöver ej
uppmana Alexander att hämnas min död, jag vet att han
hatar förrädare. Det smärtar mig, främling, att jag ej
förmår löna dig för denna sista tjänst du gjort mig,
men jag tror att Alexander skall belöna dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
