Rännstensungar och storborgare / 150 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXI. Något om Helga de la Brache och hennes landstingsman. — När man »ex'cerade» för 40 år sedan. — Egen uniform, eget tält samt stor, egen »ammunitionskällare».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Författaren, red. Birger Schöldström.

Vad sedan den energiske
landstingsmannens ideliga stämningar,
gällande hovet och hovet närstående,
och hans täta besök på
tidningsredaktionerna beträffar, resulterade
alltsammans i tomma intet, när hon
själv, prinsessan-portvaktardottern,
inte levde längre.

Undertecknad erhöll efter några
skribblerier om fröken i fråga,
följande varningsord från gamle
forskaren Birger Schöldström,
nedskrivna på en liten papperslapp:

        »Broder Emil!

Jag förmodar att St. T. har 2:a uppl.
av Nordisk familjebok. Tag då fram band
VI, och läs sid. 47, vad jag där skrivit om
»Helga de la Brache». Där finner du sanningen om denna den fräckaste
äventyrerska och lögnerska, vårt land haft under hela förra århundradet.
Tilläggas må, att man även kom underfund med uppkomsten av namnet
»Brache» i st. f. Magnusson. Hon har en moster i Petersburg, gift med
en Brache, och detta namn tog hon med det sjangtila »de la» tillagt.

Jmfr f. ö. vad prinsen av Wasa skrivit om henne.

                                        Vännen B. Schöldström.

Jag vet naturligtvis mycket mer, som bevisar kvinnans lögnaktighet.»

Ja, vad hon nu var, en intressant bekantskap var hon,
behaglig att tala vid och därtill en stilla, tillbakadragen
personlighet, vilken absolut inte sökte göra propaganda för »sin sak».
En typ av alldeles särskilt slag, som det var av stort intresse
att ha sammanträffat med här i livet; ty förstuckna prinsessor
äro sannerligen ingen ... hm ... vardagsvara.

Det är lätt att misstänka, att det var den lille envetne
landstingsmannen, vilken var motorn i det hela. För visso trodde
han fullt och fast på damens höga börd, men med
smålänningens okuvliga iver sökte han också överföra sin tro på
andra, och hans arbete för att få pressen på sin sida var helt
enkelt fenomenalt. Han kunde komma dag ut och dag in på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>