Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XXXV. Om en allvarlig revy på Vasateatern 1900 samt om hur regissören förstod sätta p för framgången. — »Den förgyllda lergöken» skapas. — Litet om honoraret. — En revy, som hotar gå året runt. — Densamma i landsorten plus något som kunde kallas »lergöksfeber».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stycket åtminstone den ena av dessa kvällar. Nå, en »skopa»
till fick man väl stå för. Det blev emellertid en mycket vänlig
kritik i det goda Gävle, men — vad direktionen ansåg för
mycket mer — det blev två fulla hus. Man fick fortsätta med
stycket, och så blev den Textoriusska turnén en sannskyldig
Eriksgata. Överallt fulla hus och övervägande vänlig kritik.
Ja, det inträffade att det stod kö utanför teaterluckorna så att
T. hade utsålt flera dagar i förväg innan han anlände till
staden. Man vågar t. o. m. tala om en »Lergöks-feber».
Folk skulle, av allt att döma, absolut se det någon gång till
skyarna höjda, men allt emellan djupt nedsablade stycket.
Detta stycke, som, hör och häpna, föranledde till ett mitt
under hetaste sommaren arrangerat extra taxeringssammanträde,
varvid man höjde taxeringen för såväl teaterns direktris som
ock för författaren. Den förre taxerades från 1,200 till
10,000 och den senare från 2,400 till 5,000 kronor.
Tack för den briljanta reklamen, för resten, den bidrog inte
lite till pjäsens framgång!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
