- Project Runeberg -  Vägvisare i Finland. Praktisk resehandbok /
328

(1895) [MARC] Author: August Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pedersöre kyrka, uppförd af gråsten, anses vara bygd vid tiden för
kristendomens införande 1250 på »Neitoniemi udde», enligt finsk sägen, och
var till början af 1400-talet hela norra Österbottens onda moderkyrka.
Dess uppförande tillskrifvos jättar, men enligt sägnen villo äfven en jätte,
som manända ansåg kyrkans ändamål förf olaat, åter förstöra den.
Peders-öreboarne skickade därför en gumma, belastad ined en börda utslitna skor.
for att möta jätten, som nalkados mod en sten, stor som en höstack, i
väskan. Då nu jätten af den mötande gumman frågade vägen till den nya
kyrkan, pekade denna på sin börda, vså många par skor hade hon redan
utslitit på sin vandring från kyrkan». Då afstod jätten från sin plan och
kastade bort stonen, som under namnet Kukkarokivi visas vid en vägagron
i Kronoby. Enligt en annan sägen hafva emellertid Munsalaboerne varit
med om kyrkans uppförande. Kyrkan utvidgades med kors 17D5, och
graf-stenarne från golfvet utflyttades på trappan, där inskrifterna numera
nästan fullständigt utplånats; det åttkantiga benhuset vid porten äi uppfördt
1775. Altactaflan, målad af Margareta Capsius (Gavelia), Finlands äldsta
kända målarinna, föreställer nattvardens instiftolse. — I klockstapeln, hvars
undorbyggnad år af gråston, hängn tro klockor.# Den största, som skall väga
13(50 kg, är enligt inskrift i munk stil gjuten i Abo 1488.

Pinnonäs kungsladugård, af hvilken ett källarhvalf ännu visas i en
björkdunge å Lannäslund vid vägen 1 */a km söder om staden, — enligt en
annan sägen stod gården på Nynäsbacken på vägen från landskyrkan till
Vestersunds by — var under Gustaf Wasas sista regeringsår säte för
fogden i Piinionäsg&rds län. Där inkasserades äfven tullafgiftorna af de fartyg,
hvilka anlöpte Pedersöre hamn. Gården nämnes första gången 1554, då
äfven »sätehuset» m. fl. åbygnador uppfördes, och innehades 15(51—160(5 i
för-lRning af Hans Fordel! cf. ä. och y., hvarunder gården plundrades af
Flo-mings ryttare 1597. Under den långa tid 1608—74 Jakob de la Gardie och
hans enka Ebba Brahe innehade Pedersöre socken i förUniitg, torde
Pinnonäs bebotts af deras hauptm&n, tills staden 1661 tillhandlade sig gården
(4 mantal/ med alla dess egor och erhöll på köpet fastebref 1684.

Pedersöre socken omfattade ursprungligen hela norra Österbotten från
Tucktir by i Vörå, där Storkyro socken tillstötte (se nedan sid. 334), Kemi
lio och Salo voro underlydande kapeller, och on prest, som hade uppmanat
inbyggarne i de tvä nordligaste kapellen att vägra tionde åt kyrkoherden i
Pedersöre, exkommuniceraaes af biskopen 1375. Först någon tid efter 1413
blefvo Kemi och Salo själfständiga socknar, men tack vare Pedersöre
moderkyrkas centrala läge var äfven senare laudsprosteembotet för hela
Österbotten icke sällan uppdraget åt därvarande kyrkoherde. År 1348, omkring
100 år efter kristendomens införande, då Pedersöre första gången nämnes i
bevarade handlingar, erhöll o socknens invånare jemto Mustasaari och
Nerpos-boerne rätt att handla sinsemellan med allehanda matvaror, råg, smör m, ra.,
en rätt, som äfven sedermera tid efter annan bekräftades. Om härvarande
handelsförhållanden under medeltiden saknas emellertid närmare uppgifter,
mon på Gustaf Wasas tid besöktes Pedersöre hamn af skepp från
Stockholm, Åbo, Ulf sby och Helsingfors. Från och med denna tid är Podorsöre
kändt för den störa, ehuru olagliga lnndthandel, som bedrefs därstädes af
kronans uppbördsmän, de fleste tillhörande släkten Fordel!, hvilka sålunda
samlade sig förmögenhet och genom förskotter till kronan på en gång
bibe-höllo regeringens förtroende och förskaffade sig fria händor gentemot do
skattdragande. Vid plundringen af Pinnonäs gard öfverkommo Flemings
ryttare icke mindre än 14,000 dalor (näTa 80,000 mark) i penningar och
dyrbarheter. Detta förhållande förbättrades icke heller under den följande
förläningstiden; åtminstone voro Ebba Brahes hauptmän Henrik och Erik
Tavast beryktade dels för olagligt landsköp, dels för ocker och prejori.

5. Från Jakobstad till Gamlakarleby styres i en stor
båge åt nordväst, norr, nordost och sydost rundt Larsmo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ravagvisfi/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free