- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
65

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

troende och uppfatta deras lynnen; och alltefter som
hon fann huru mycket för dem borde vara
annorlunda, växte hennes ömhet för dessa späda telningar,
hvilkas odling försummades. Under den vecka 6om nu
förflutit sedan hennes första besök på Näset, hade hon
kommit till betydligt säkrare insigt af att detta var
förhållandet; och hon tog icke mer så lätt den brist
som hon redan då upptäckte. Gerna ville hon gifva
åt Alice och Marianne ett fastare stöd än den klena
och skefva moralbyggnad, som än uppstöttades, än
nedrefs omkring dem, och bad innerligt om den
glädjen att få se dem bättre vägledda. Hon hade ej dröjt
att göra hvad hon sjelf kunde härtill.

— Hvad sade jag? Gissade jag inte rätt kanske,
att Ada skulle ta ihop med hur vi sofva, eller
åtminstone somna och vakna, — hade lilla Marianne
sagt, då Ada, få aftnar efter sin hemkomst, satt vid
8måsyBtrarnes bäddar, med en barnslig aftonbön på
sina läppar, och uppmanade dem att äfven då ögat
vaknade vända det mot honom, som skänkt dem
hvilan och ljuset. Men der låg intet missnöje i den lillas
anmärkning ens denna första afton, ty Adas bön var
något nytt, alldeles olik den kalla ordramsa som
mabonne lärt dem bärfva upp om morgnarne innan
lectionerna begynte. Och snart hade den nya systern
så vunnit deras hjertan, att den stilla bönestunden,
med Ada sittande mellan de små bäddarne, var en
sak som flickorna längtade efter och på förhand hvarje
dag ackorderade om. De lyssnade gerna till hvad
hon sade om den kärleksfulle Frälsaren, som de aldrig
förr så hört talas om, de frågade, de ville veta mer,
de begärde ej bättre än bli förda till honom.

Också hölls der allvarsamt tal vid lampan i lilla
kabinettet om aftnarne, när de andra farit bort;
ty herr Adrian hade, såväl som Ada, sin lust i Guds
ord, och hjelpte henne gerna att bibringa det åt
barnen, som uppkrupna i hans knä, eller i soffan bredvid
Ada, öppnade villiga sinnen för den näring som bjöds
dem. Ingen är mottagligare för nåden än barnet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free