Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögon drøg sig en hinna, som alldeles tillslut
dem tör ljuset."
"Icke alldeles," sade den lilla hjeltinna!»
för historien, som återkom ined sin kruka.
’’Moster Betty vet väl att jag kunde skönja
när solen lyste."
"Ja, och detta gaf Doktorn något hopp."
"Nej, nej," inföll barnet, "det var Miss
Helena, som gaf Doktorn hopp."
■’Herren vedergälle henne för det!"
förtfor gumman leende. "Peggy tror, att dec
fins intet godt i verlden, om det icke är gjordt
af Miss Helena; det är visst att hon varit
Peggys goda engel."
"Och säg mig," frågade Redwood, hvars
deltagande för Peggys historia tycktes
betydligt ökas, sedan Helena deruti nämndes, "huru
har Miss Bruce lärt känna ert barn?"
"Det är en skickelse af Herran, att da
lakat hvarandra; men barnet är icke mitt,
hennes mor’hvilar i kyrkogården i byn, långt
ifrån sina fäder; ty vi äro från’ gamla
England. Min syster, den stackars Fanny, hade
sina villfarelser; hon var deri yngsta af ses
syskqn, bland hvilka jag var äldst: men raor
lemnade henne vid sin död i min vard. hon
var bara barnet. Det var nästan mitt eget,
och alla menniskor, hennes far framför allt,
gjorde af henne ett bortskämdt bain. Hon
Vvar knappt sexton år, förrän han endast
följde sina egna infall och gifte sig med en ung
soldat i vår by! —- Min far dref henne ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
