Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- I2Ö —
säkrade Helena att hennes upplysningar
måste grunda sig på något missförstånd, emedan
Carolina Redwood var den sista person i
verlden, hvilken han ville meddela sina
tänkesätt, och han gaf Helena en upprigtig
förklaring af sina ömma böjelser. Han stadnade;
Helena iakttog lystnad; han fortfor och
använde, för a^t vinna sin afsigt, de vid sådana
tillfällen vanliga öfvertygande skäl. Han
sade, det han väl visste sig icke äga rätt att
fordra genkärlek, och att Helenas oväntade
afresa ensam kunde och borde rättfärdiga den
något vågade förklaringen af hans tänkesätt
och förslager.
Den enkla och okonstlade Helena skulle
vid hvarje annan omständighet hvarken velat
eller kunnat vägrat Westall elt _ erkännande,
som varit för honom så ljuft att höra. Fri
från all behagsjuka, skulle hon ej uppskjutit
detsamma, för att njuta den smickrande
känslan af sitt oinskränkta inflytande öfver
honom: men nu var hennes hjerta- intaget af
stridiga käàsl or: deri första och lifligaste var
ulan tvifvel den ljufva vissheten att ega
Westalls kärlek; åtankan af den hemlighet, hvari
hennes egna släglförhållanden voro insvepte,
kom dernäst — aldrig hade den tillskyndat
henne sådanr qval — den sista och bittraste
ändtligen, var minnet af Misstriss Westalls
sårande misstankar och’den grymma tydning
Carolina Redwood gifvit åt hennes
handlingar. Medan Helena sökte de tjenligaste ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
