- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
90

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Substantivartiklarna - 78. Slutartikel vid yrkes-, ämbets-, stånds och bördstitlar - 79. Om fornformer af slutartikeln se 86 - 80. Slutartikeln vid bestämd fristående artikel - 81. Bestämda fristående artikeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 90 -

eller tredje stafvelsen från slutet,
bl. a. biskop {ärkebiskop),
drottning, fänrik, grefve, friherre,
hertig {ärkehertig, storhertig),
hustru, häradshöfding, jungfru,
kammarherre, konstd
{generalkonsul), konung {kung),
lands-höfding, löjtnant
{generallöjtnant, öfverstlöjtnant), magister,
mäster. Ex. Biskop Thomander.
Fänrik Stål. Löjtnant Zidén.

d. Slägttitlarna fader, mor,
broder {bror), syster, farbror,
morbror, onkel, tant. Ex. Fader
Berg. Mor Brita. Onkel Adam.

Anm. 1. Sammansättningarna
med man hafva i detta fall
obestämd form, dä de nyttjas i
tilltal, men bestämd eller obestämd
form — allt efter som
framställningen är mera högtidlig
eller mera hvardaglig —, när de
beteckna en omtalad person. Ex.
Är lagman Berg raskt
Befallningsman B. är död.
Åldermannen Germund Börjesson är
en bra karl.

Anm. 2. I hvardagsspråket
och stundom äfven i skrift
förlora orden på -are samt herre,
furste och grefve i vissa fall
sitt e och nyttjas då utan
artikel. Ex. Kejsar Vilhelm.
Skomakar Hägg. Furst Bismarck.
Gref Brahe.

Anm. 3. Med anslutning till
bruket i Danmark och Norge
skrifva somliga i detta fall alla
titlar i obestämd form {adjunkt
A., docent B., prost C.), men
hafva icke vunnit någon större
efterföljd.

79. Om fornformer af
slutartikeln se 86.

80. I regeln bör slutartikeln
utsättas i substantiv, som hafva
bestämd fristående artikel. Ex.
De vredgade böljorna brusa {icke
»De vredgade böljor brusa)». Det
hvassa svärdet {icke »det hvassa
svärd»). Jfr 81. 2.

Anm. 1. I fornartad och
poetisk framställning saknas ofta
slutartikeln i detta fall. Ex.
y>Med friska ögon vill jag blicka
omkring mig i den sjuka verld».
(Tegnér). / de äldsta tider.

An m. 2. Slutartikeln må ej
förblandas med det determinativa
pronomen. Det bör heta: De besågo
det hus, som de skulle hyra {icke
»huset, som»). Det bör heta:
Det åliggande, som han då hade
att fullgöra {icke »Åliggandet,
som ...»). Likaså: Vi f bro till den
kyrka (en bland flere), som
ligger vid Kungsträdgården {icke
. .. »till kyrkan, som ligger». . . .).
Deremot: de besågo rådhuset
(= stadens enda rådhus), som
ligger vid torget, och domkyrkan,
»om är belägen helt nära
der-intill.

SI. Bestämda fristående
artikeln.

1. Denna artikel: den, det.
de, bör ej nyttjas i stället för
slutartikeln. Sådana ordförbindelseri
som »det hela land», »de kolosser»,
»de romare» o. d. äro arkaismei
eller germanismer. Det bör heta)
hela landet, kolosserna, romarnà
o. s. v.

2. När ett substantiv i
bestämd form föregås af adjektiv
eller partic., nyttjas i regeln både
den bestämda fristående artikeln
(demonstrativartikeln) och slut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free