Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Substantiven - 84. Nysvenska substantivs böjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 97 -
ken stundom alldeles oriktigt
nyttjas som singularis (»i all
min dar»). — Såsom plur. till
penning användes pengar jämte
penningar, men sing. »peng»
tillhör endast folkspråket.
14. Af formerna drotten
{drottnen, drottnar) och glafven (jfr
botten, -nen, -nar) hafva uppstått
drott {-en, -ar) och glaf {glafven
glafvar), I analogi med Isl.
jö-tunn skrifver en och annan jätten
{-nen, -nar) i st. f. jätte. Jfr Fr.
azur med det persiska lazurd.
15. Neutrala substantivs
pluralformer.
A» Neutra på konsonant hafva
i regeln ingen ändelse i
obestämda formen plur. Ex. Årf,
bord, djur, hvarf, nypon
{nju-pon), träd, ämbar.
Anm. Härad har i plur.
formen härad (best. f. häraden),
men derjämte härader (best. f.
häraderna). — Hufvud skrifves
i plur. ömsom hufvud
{hufvuden) och hufvuden {hufvudena).
Oxhufvud har, i fråga om
varumått, plur. oxhufvud och
oæ-höfden. — Fjäll har i vers
stundom plur. fjällar, och land både
i vers och prosa ofta pluralen
länder. De regelbundna
pluralformerna fjäll och land äro dock
fullt användbara. — Bergslag
har (genom missförstånd af
formen bergslagen, egentl. best. f.
plur.) ändrat genus: blifvit mask.
i st. f. neutr., med plur.
bergs-lager{-na). — Töcken skrefs, i
analogi med öcken, fordom någon
gång i plur. töcknar, i st. f.
töcken, best. f. töcknen. På
samma sätt skärar, af skär, i
Linder, Sv. språkets behandl.
analogi med här o. d. — Ostron,
med lika plur., har en feminin
biform, östra, plur. ostror.
B. De neutra, som sluta på
vokal, hafva i allmänhet -n i
pluralis, t. ex. hjertan {hjerta),
ögon {öga), öron {öra), riken
{rike), bon {bo), bin {bi), strån
{strå), trän {trä).
Und. 1. Enstaka ord på
vokal blifva i plur. oförändrade,
t. ex. bokstäfvemas namn: a, b,
c, alfa, beta o. s. v., hosianna
(»De höga hosianna Studsa emot
hvalfvets panna». Tegnér),
hundra, skri (jfr sing. skrin), spö
och strå, i uttrycken sUta (ett
visst antal par) spö och dra strå.
Måhända bör hit räknas delta
(deltaland). — Orden drama
(med biformen dram, m.),
dio-rama, kosmorama, panorama o.
d. hafva plur. på -er: dramer,
panoramer o. s. v. — Bräde
har i kollektiv bet. plur.
bräder. Kläde har plur. kläder i
bet. klädespersedlar. —
Fängelse, spökelse och täckelse hafva
alltid plui*. på -r.
Und. 2. Neutra med ändeisen
-eri samt främmande ord på -i
hafva i plur. -er, t. ex. bagerier,
trollerier, tryckerier; baronier,
faktorier, genier, kompanier,
partier. — Somliga skrifva, mindre
välbetänkt, partin {partina),
tryckerin {-ina) o. s v.
Anm. Jämväl en stor mängd
andra neutra, som sluta på
konsonant, i synnerhet låneord, fingo
fordom ofta och få stundom ännu
ändeisen -er i plur., t. ex. behof,
förlag, kalas, förråd, flere ord
på -skap {grefskap, herrskap^
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
