- Project Runeberg -  Några reseminnen /
38

(1874) [MARC] Author: Emil Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från Wien, dött uti Florens af kolera, skulle ångbåten
undergå trenne dagars observationskarantän i hamnen
med strängt förbud för dess passagerare att under
tiden lemna densamma. Der voro vi nu fast — eller
rättare sagdt alldeles icke fast, ty Medelhafvets böljor
började vältra in genom inloppet till hamnen midt för
hvilket vi lågo ankrade, och vände upp och ned på
menniskor och möbler, glas och porslin. Det hade
varit för mycket begärdt att man under dessa förhållanden
skulle kunna göra full rättvisa åt Iiastias onekligen
pittoreska läge med dess branta och brådstupande
klippformationer, bland hvilka stadens bygnader
amfiteatraliskt höja sig den ena öfver den andra,
under det man i ett blånande fjerran ser uppstiga ur
hafvet öarne Elba, Capraja, och Monte-Christo. Ehuruväl,
utom fransmän och italienare som naturligtvis
räknade största antalet representanter, ombord funnos
åtskilliga greker, och tvänne centralamerikanare från
republiken Costa Rica, och det således, åtminstone
hvad folkslagen beträffar, icke saknades omvexling,
blef tiden stundtals enformig och lång. Här sannades
imellertid det gamla ordspråket att intet ondt ar som
icke medför något godt, och detta var härvidlag att
man till tidsfördrif meddelade sig långt mera öppenhjertigt
med hvarandra, än vanligen är fallet resande
emellan vid ett flyktigt sammanträffande; för icke så
litet af hvad vi lyckades inhemta om Frankrike och
stämningen der hafva vi att tacka karantänen på den
franska ångbåten.

Med fjerde dagens morgon tog ändtligen fångenskapen
slut, och vi tillätos att gå i land, der första
omsorgen blef att anskaffa en vagn till en utfärd inåt
den föga besökta och bekanta ön.

Denna består egentligen blott af ett enda ofantligt
berg med flere spetsar, livaraf några af betydlig höjd.
Genom naturrevolutioner söndersplittrades klippan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reseminnen/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free