- Project Runeberg -  Resningen 1568. En historisk studie /
69

(1880) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danmark och Polen, så länge han hade en man qvar;
hvaraf man kunde se, att han hade hvarken vilja eller
förstånd att göra det, som Sveriges rike var gagneligt.
Konungen hade äktat sin frilla och tvungit hertigarne att
godkänna detta giftermål. Mot ed och löfte hade han
åter tagit Jöran Persson till rådgifvare och platt
föraktat riksens gamla adel. Sina tjenare och undersåtar
lät han falskeligen anklaga och lät dem ej försvara sig
inför rätta, utan måste de, som sutto i nämden, döma dem
från lif och gods, hvilka senare Jöran Persson tillegnade
sig. Desslikes hade han haft i sin tjenst en arg,
förtviflad skalk, Olof Arvidsson, som fört ett tyranniskt
regemente i Vestergötland och ombragt 1,200 personer allenast
för deras gods skull. Denne Olof skulle sedan sändas till
Småland att låta halshugga 4 de förnämste i hvarje socken,
hvilkas egodelar skulle gifvas honom och Jöran Persson
till sköfling. Hvilken handel väl hade gått för sig,
hvar Olof Arvidsson icke kommit af vägen genom sjukdom.
Erik lät och pina folk, tills de afgåfvo falska bekännelser,
andra lät han döda i fängelset och så föregifva, att de
dödat sig sjelfva. Han hade lofvat att slida fred, men
dermed dröjt och betungat allmogen med gärder och
utskrifningar. Presterskapets ränta hade han minskat och
pålagt dem med svår gästning och gärder. Af skolestugorna
hade han låtit uttaga de dugligaste och fördelat dem bland
stockeknektar och annat onyttigt sällskap. Slutligen hade
han vid sitt bröllopp ernat förgöra hertigarne och adeln“
[1].

Sanning och dikt äro i dessa beskyllningar blan-
dade om hvarandra. Johan framhåller ganska skickligt
sina ocb sin broders oförrätter, adelns tillbakasättande
och Eriks grymheter mot densamma, konungens gifter-
mål, hans egensinniga krigslystnad och deraf följande
tunga på folket. Men han kommer också med en del
obevisade eller öfverdrifna anklagelser, såsom det till-
ämnade mordet på Johan 1567, Eriks afsigt att vid


[1] 68) “Hertig Johans bref till riksens ständer om konung Eriks
regimente, hvarföre H. F. N. med sin broder hertig Karl sig mot
konung Erik uppsatt hafva, förmanandes riksens ständer att göra deras F.
N:der bistånd“ (en i Hog. Bjelkes samling befintlig copia af skrifvelse
till adel, frälsemän, prestman och menige bönder i Vestmanlands och
Vesterås stift. Datum Vadstena anno 1568). En likalydande handling
finnes bland acta historica i R. A. under titel: Någre artiklar om
konung Erik XIV. I den senare tillkommer den beskyllningen, att Erik
på nytt lofvat utlemna Katarina Jagellonica åt moscovitens sändebud,
som voro i Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 16 15:51:59 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resn1568/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free