- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
300

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 00

§ 94- Processen i Riksrätten.

§ 1)4. Processen i Riksrätten.

Vi hafva i den föregående framställningen i korthet yttrat
oss om riksrättens organisation och behörighet. Men dä fråga
är om processen i riksrätten, bör man i håg komma för det
första, att denna domstol liksom hvarje annan är bunden af laga
rättegångsformer, samt att parterna böra åtnjuta de
rättegångs-förmäner, som svensk lag tillerkänner andra svenska medborgare.
För det andra får man icke förbise, att särskilda föreskrifter
rörande riksrättens verksamhet äro gifna dels i regeringsformen,
dels och i ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter. Med
ledning häraf skola vi framhålla de vigtigaste momenten af
processen.

Härvid möter först frågan, huru riksrätten kallas till
verksamhet. Regeringsformens 102 § bestämmer, att presidenten i
svea hofrätt såsom riksrättens ordförande skall foga anstalt om
dess sammanträde. Men anledning härtill skall vara gifven
derigenom, att justitieombudsmannen eller justitiekansleren hos honom
begärt kallelse å den eller dem, som skola tilltalas. Inom
hvilken tid sådan begäran bör göras, är icke bestämdt. Och något
särskildt skäl härtill fins tydligtvis icke, i fall nämnde
embetsmän uppträda såsom åklagare pä eget ansvar. Men äfven i fall
justitieombudsmannen skall utföra ett ätal pä
konstitutionsutskottets uppdrag, är det öfverlemnadt åt honom sjelf att med
afseende på ätalets omfång och beskaffenhet bestämma tiden för
dess utförande.

Angående stället, hvarest riksrätten skall hållas, är ej något
uttryckligen stadgadt. Men att lagstiftaren menat hufvudstaden,
framgär tydligt isynnerhet deraf, att riksrättens ledamöter alla
äro sädana embetsmän, som der hafva sin vanliga
tjenstebefatt-ning.

Andamålet med riksrättens första sammanträde är att utfärda
kallelse ä den eller dem, som skola tilltalas. Men härtill fordras
att riksrätten är domför. Detta är förhällandet, om tolf i rätten
sitta. Beträffande laga förfall och jäf gäller detsamma för
riksrättens ledamöter som för andra domare. Men när riksrätten
utfärdar stämning, kan det blifva fräga om, huru vida de
tilltalade skola åtnjuta någon stämningstid. Härtill kunna de icke
anses berättigade, då något särskildt stadgande härom icke fins.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free