- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
355

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ ’j 6. Vattenvägar.

355

lar; på landsbygden tillskjuter amtskassan också en sjättedel af
kostnaderna. Vid tilsigelsesstationerna bestrides skjutsen af de
«skydslag», som af amtmanden bestämts för hvarje station och
i hvilka såsom skjutsskyldige ingå gårdsbrukare på landsbygden
och hästegare i städerna. De kostnader, som för öfrigt
föranledas af en tilsigelsesstation, bestridas till två tredjedelar af staten
och till en tredjedel af vederbörande distrikt, stad eller ladested.
För att förbättra personbefordringen inrättas flerstädes
diligensfart, till hvars underhållande staten bidrager med två tredjedelar
och vederbörande kommuner med en tredjedel. Skjutsafgifterna äro
bestämda till olika belopp vid tilsigelsesstationer, vid fasta stationer
i stad och vid sådana pä landet. Maximibeloppet af skjutslegan
vid fast station å landet kan emellertid endast uppbäras, då
beslut därom i stadgad ordning fattats af amtsformandskabet och
bifall erhållits af konungen eller den, han därtill bemyndigat.
Ordningen vid skjutsstationerna öfvervakas under amtmændene
af fogderne på landsbygden och politimesterne i städerna, n.
Skydsl. 6 juni i8i6, 17 aug. 1821, 24 sept. 1851, 21 mars
1860, 17 juni 1869, Dep’. Skr. 12 febr. 1874, 29 juni 1877,
4 juli 1878, 4 aug. 1881.

§
76-3. Vattenvägar.1

1. Icke blott de landen omgifvande hafven utan äfven sjöar,
flödet- och kanaler bilda betydelsefulla samfärdselvägar. I alla
tre landen gäller såsom allmän regel, att samfärdseln skall vara
fri i de vattendrag, som af naturen äro farbara; i samband
därmed äro också förbud stadgade mot åtgärder af enskilde, som
kunna göra vattendrag såsom samfärdselvägar obrukbara.
Behöfvas särskilda arbeten och kostnader för att göra ett
vattendrag farbart, så kan allmänheten icke fordra fri trafik utan får
underkasta sig att bidraga till kostnaderna genom afgifter 1. d.
Detta är naturligen i synnerhet förhållandet, om samfärdselvägen
åstadkommits genom kanalisering och fortfarande göres brukbar

1 Matzen, Nord. Retsencyklopædi, 11:2, 61—64, Rabenius, II, 363—67,
421—25, 433—41, Brandt, 371—382, Dahl, Landnæringsret, 178—192,
Schnitler, 160—171, Holck, Fv. R. 201—202, Danmarks Statistik, III,
3—29-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free