Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 261.] FEMTE KAPITLET 237
som förstås med Under jorden, likaledes hvad med jords Nedre
/delar], i Ordet, såsom
hos Esajas: »Sjungen, I Himlar, jublen, I jords Nedre
[delar], genomskallen, I Berg, med sång, förty Jehovah har
återlöst Jakob», 44: 23, och annanstädes. Hvem ser icke, att
den andliga Världens Jordar där förstås, ty icke bor någon
människa under jordarna i den naturliga Världen.
261. »Öppna Boken», att det betecknar att känna allas
livstillstånd, och döma enhvar enligt sitt, är uppenbart af de
ofvanföre, n. 259, förklarade sakerna.
262. »Ej heller blicka i den» betecknar: icke ett grand.
När med »öppna boken» betecknas att känna allas lifstillstånd,
så betecknas med att »blicka i den» att se hurudant den enes
och den andres lifstillstånd är, hvarföre med att »ingen kunde
öppna boken, ej heller blicka i den» betecknas, att de icke ett
grand kunna; ty Herren Allena ser hvars och ens tillstånd
ifrån de innersta tingen till de yttersta, äfvensom hurudan
människan varit ifrån barndomen ända till ålderdomen, och hurudan
hon skall blifva i evighet, såsom ock hvilken plats i Himmelen
eller i Helvetet hon skall få på sin lott; och detta ser Herren
i ögonblicket, och utaf Sig själf, emedan Han är Själfva det
Gudomliga Sanna eller Ordet, änglarna däremot och människan
icke ett grand, emedan de äro ändliga, och de ändliga se blott
få och Utvärtes ting, och icke ens dessa se de af sig själfva,
utan af Herren.
263. [VERS 4.] »Och jag, jag grät mycket, att ingen
fanns [värdig] att öppna och läsa boken, ej heller blicka i
den» betecknar hjärtats sorg, att om icke någon kände, skalle
alla förgås. Att »gråta mycket» är att sörja af hjärtat, är
uppenbart; att han sörjde af hjärtat, därtill var orsaken den, att eljest
skulle alla förgås; förty om icke genom yttersta Domen alla ting
i Himlarna och på Jorden (»Jordarna») återbragtes i ordning,
skulle det icke kunnat annat. Ty det handlas i Uppenbarelseboken
om Församlingens sista tillstånd, då hennes slut är, och
hurudant detta är, beskrifves af Herren med dessa ord:
»Det skall vara en sådan stor bedröfvelse, sådan som
icke har varit ifrån en Världs begynnelse ända till nuet, ej
heller skall blifva; hvarföre om icke de där dagarna af
kortades, skulle icke något kött bevaras», Matt. 24: 21, 22; dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
