Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Scen 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
POSTMÄSTAREN:
Turkarna ska’ nu återigen ha på huden,
och det är nog fransosen, som står bakom det
hela.
POLISMÄSTAREN:
Så’nt vanvett. . ! Krig med turkarna! Nej,
tyvärr . . den här gången är det allt vårt
skinn det gäller och inte turkarnas! Hvem
kan väl tvifla härpå? Jag har ju hår i detta
bref svart på hvitt på saken!
POSTMÄSTAREN:
Nå, så blir det väl inget krig med
turken ....
POLISMÄSTAREN:
Säg alltså, hur känner Ni er, Iwan
Kus-mitsch?
POSTMÄSTAREN:
Hvarför just jag? Hur står det till hemma
hos er själf, Anton Antonowitsch?
POLISMÄSTAREN:
Hemma hos mig? Åh . . hm . . . små
bekymmer! Mitt samvete är rent. Bara några
eländiga köpmän och borgare här i sta’n, som
sökt ställa till bråk. Du milde Gud! Var nu
detta något att göra väsen af?! Sannt är, att
jag »plockat» dem en smula, men det skedde
ju i all vänskap. Vet ni, hvad jag tror?
fHan tager postmästaren under armen och för honom afsides:)
Jo, att man förtalat mig, att man hos höga
vederbörande besvärat sig öfver mig. Ty,
hvad skulle eljest revisorn här att göra? Men„
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
