Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
De voro visserligen i någon mån resultatet av individuell
skolning och uppfostran, men bottnade också tillika i
samhällets nya byggnad.
Inga snäva eller stela formaliteter gjorde sig gällande i
metoderna att omjorganisera arbetsförhållandena: main tog
vederbörlig hänsyn till olika temperament och önskningar.
Det fanns redan flera olika sådana, somliga hyste större
benägenhet för mera storindustriell drift, andra mera för
smådrift ooh hantverk. Då man. en gång satt sig i besittning av
produktionen lade man icke något binder i vägen för de
senare att tillfredsställa sina önskningar. Själva organisationen
och arbetsfördelningen resulterade icke i några godtyckliga
förordningar, utan i ett gott förhållande mellan de olika
arbetaregrupperna.
Vid fördelningen av funktionerna blevo de olika
önskningarna väl tillgodosedda. Redan inom ramen av det
borgerliga samhället hade arbetareklassen hunnit vänja sig vid
ordning i förhållandena genom sina kooperativa
organisationer, vilka voro fotade på kommunistisk grundval och sedan
utvecklat sig i denna riktning allt mera.
Motståndet från arbetsköparna blev rätt och slätt
nedbrutet, när det gällde förhållandena inom storindustrien;
däremot övervanns det genom underhandlingar ooh övertalning,
när det gällde de mindre arbetsgivarna. För de senare
bevisade mian, att socialiseringen befriade dem från finansiella
trakasserier, från en onaturligt uppdriven ansträngning och
från fruktan för att råka i ekonomiskt obestånd. De, som
■envisades med att leva i enlighet med de gamla metoderna
blevo överlämmade åt sig själva, man lät dem gå sina egna
vägar, och de råkade ut för samma olägenhet, som drabbat
dem även i det gamla samhället. Då det icke fattades
arbets-tillgång blevo de föraktade, och de kunde icke åstadkomma
något av brist "på arbetare, som. voro villiga att arbeta för
deras räkning.
’ Vid sidan av dessa motsträviga fanns det många andra
— patroner, entreprenörer och ingeniörer — vilka försökte
anpassa sig efter de nya förhållandena. De gåvo tillkänna
vad som förut varit villkoret för deras levnadssätt, då de
nu gingo att utföra rent produktivt arbete under följande
argumentering: "Antag, att vi blivit ekonomiskt ruinerade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
