- Project Runeberg -  Det revolutionära Ryssland : en skildring af den revolutionära rörelsens i Ryssland uppkomst och utveckling /
48

(1902) [MARC] Author: Konni Zilliacus - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Reformperioden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synpunkterna gjorde sig alltmera gällande hos Alexander II. Han
insåg att den reformernas väg han beträdt oundvikligt måste
leda till införande af ett alltmera demokratiskt samhällsskick, med
ständigt utvidgade rättigheter för folket själft. Och emedan han
insåg detta lät han så mycket lättare skrämma sig af dem, som
föreställde honom att utvidgade rättigheter för folket ovilkorligt
skulle förleda detta att fordra ständigt mera, tills
själfhärskaremakten själf blefve satt ifråga. Isynnerhet efter det polska
upproret 1863 blef Alexander mottaglig för sådana argument. Hans
reformifver slappades alltmera. De frisinnade män, som med
så stor entusiasm samarbetat med honom under de första åren,
fingo en efter annan lämna rum för rådgifvare af mera
konservativ, delvis till och med reaktionär ståndpunkt, och dessas
inflytande förmådde honom att småningom vidtaga alltflera åtgärder,
egnade att förringa eller upphäfva värkningarna af de tidigare
införda reformerna.

Innan Alexander II helt och hållet föll under sådana
inflytelser, hunno emellertid ytterligare ett par viktiga reformer
påbörjas — för att senare liksom bondeemancipationen bit för bit
omintetgöras. Den förnämsta, eller den mest lofvande af dessa
öfriga reformer var införandet af den kommunala själfstyrelse,
som benämdes semstvo-institutionen.

Den enda tillstymmelse till lokal själfstyrelse, som förut
kunnat iakttagas i nyare tiders Ryssland, utgjordes af adelns
provinsmöten, men dessa hade aldrig erhållit den betydelse de
kunnat, ifall adeln vetat och vågat med tillbörligt eftertryck
häfda sina rättigheter gentemot tsaren. Man måste därför
betrakta semstvo-institutionen såsom ett helt och hållet nytt
uppslag och ett uppslag, hvarur värklig själfstyrelse för hela folket
småningom kunnat uppspira, om den nya institutionen tillåtits
att utveckla sig naturligt och ostördt.

Semstvo-församlingarna voro af tvänne olika slag: de mindre,
eller distrikt-semstvo’s och de större, som omfattade hela
guvernement. Till de förra valdes en kategori respresentanter af
godsägarna, en annan kategori af volost’erna, som företrädde bönderna,
och en tredje af de municipala korporationerna inom distriktet.
Till de större semstvo-församlingarna valdes medlemmarna af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 22 08:15:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/revryss/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free