Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionens följder på det ekonomiska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften af deras arbete gick åt till att bestrida skatterna. Men
detta hade icke bragt de maktägande till insikten att reformer
på detta område nödvändigt måste vidtagas, såvida icke folkets
stora flertal skulle hopplöst ruineras. De insågo icke att den
stora jordbrukande massan af folket icke i längden skulle kunna
stå ut med att betala till staten hälften af sin knappa inkomst,
att redan en minskning af skörden, icke större än de
fluktuationer nedåt, som öfverallt i världen förekomma, skulle och måste
bli ruinerande för människor, som äfven under normala
förhållanden knappast hade tillräckligt öfver af sitt arbete, att kunna
nödtorftigt lifnära sig.
Men inga reformer infördes. Tvärtom sökte man genom
tidt och ofta företagna höjningar af tullsatserna utprässa än mera
af folket, ty nödvändighetsartiklar beskattades på detta sätt lika
skonslöst som lyxvaror. Redan mot slutet af åttiotalet började
också summan af oguldna skatter bli oroväckande hög. Och
sämst voro förhållandena härutinnan i Rysslands fruktbaraste
trakter, det vill säga de delar, där godsägarna funnit minst
fördelaktigt att afstå jord åt bönderna och därför icke gått in på att
låta dem lösa ens det i emancipationslagen stadgade minimum
förrän de genom en ny ukas tvingades därtill. I guvernementet
Samara belöpte sig de resterande skatterna år 1889 till en miljon
rubel. Följande år stego de till två miljoner. I guvernementet
Kasan fanns år 1890 likaledes ett skattedeficit af två miljoner
rubel, i Nischni Novgorod i det närmaste en miljon, i Simbirsk
öfver en half o. s. v. Öfverallt visade sig samma resultat af
den vanvettiga hushållningen, samma symptom af en ekonomisk
samhällssjukdom, som närmade sig en kris.
Men de maktägande läto ingalunda häraf varna sig. I stället
för att omedelbart söka angripa det onda i själfva roten genom
reformering af beskattningssystemet och
jordbesittningsförhållandena, sökte regeringen med oblidkelig stränghet tvinga de
utfattiga bönderna att betala sina afgifter. Utmätningar och
tvångsförsäljningar förekommo i sådan utsträckning, att hästar
och kreatur — böndernas så godt som enda lösegendom —
snart blefvo nära nog osäljbara. Prygel tillgreps i stor skala
för att tvinga bönderna att betala, men inom kort halp icke ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
