Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolan - Chi Chung-chou, den pionjäransvarige, 24 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så lång tid. Hon är alltid mån om att vara ren och prydlig. När hon
tecknar är hon mycket exakt och tecknar omsorgsfullt varje liten
detalj. Hon kan inte teckna en blomma utan att rita ut både pistill
och ståndare. Hon har just kommit i puberteten, i allmänhet
brukar eleverna hinna ut grundskolan innan dess. Hon vill bli
traktorförare.
De flesta av eleverna i min klass gå vidare till mellanskola. De
säger: »Studier är också av värde för partiet och fosterlandet.»
Men de kommer ändå att ta upp jordbruksarbetet med glädje om
det behövs. De flesta av deras yrkesdrömmar hänger ihop med
jordbruk. De vill bli traktorförare, bokhållare, Förtjänta Arbetare inom
lantbruket och så vidare. De som tror att de skall få möjlighet att
studera vidare vill bli ingenjörer.
Vi har ju vissa svårigheter i vårt arbete. Den största svårigheten
är att vi lärare är så unga och oerfarna. Därför är våra resultat inte
så tillfredsställande. Du ser ju sj älv hur barnens betyg är. Det är vårt
fel. En annan svårighet är att barnen helt saknar förskolefostran
när de kommer till skolan. Jordbrukarna uppfostrar inte barnen
alls. De har väl helt enkelt inte tid att syssla med barnen. När
barnen sedan kommer till skolan är de totalt utan disciplin. De är
också helt ovana vid bestämda tider. Hemma har de ju fått gå och
komma som de velat.
Hygien och renlighet är också en svårighet. Innan de kommer
till skolan är vissa barn vana vid att dricka okokt vatten. Om de
blir törstiga och är nere vid floden lutar de sig bara ner och dricker.
Vi lär dem koka vatten. Vi talar med dem om bakterier och
sjukdomar: »Bakterier är små djur som gör er sjuka. De är så små att
de inte syns med ögat.» Vi lär dem att göra ren grönsaker innan de
äter dem, att tvätta sig om händerna och att tvätta ansiktet, att
klippa naglarna. Vi visar dem olika planscher och bilder och söker
ge dem goda hygieniska vanor. I de lägre klasserna brukar vi gå
runt och inspektera barnen för att få se om de är rena och
nytvät-tade. I de högre klasserna behövs det inte. Där har klassen själv
ansvaret för sin renlighet.
Men landsbygdsbarnen är starka. De är sällan sjuka. Om något
barn är sjukt för en längre tid går vi hem till det och studerar med
det i grottan. De tycker inte om att vara hemma: »Det är
långtråkigt att inte gå i skolan.»
I de två högsta klasserna ber barnen ofta om lov för att hjälpa
familjen. Men det brukar de inte få. Vi talar med dem och undrar
om det verkligen är absolut nödvändigt. Vi föreslår att de skall
hjälpa sin far om söndagarna i stället.
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
