Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikets finanser - Krigsmagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanalanläggningar, Städers uppbyggande, offentliga
byggnader, uppmuntran af industrien o. s. v.
Man tror sig dock med säkerhet veta att
inkomsterne i fredstider icke allenast betäcka
utgifterne, utan att äfven öfverskottet
kunnat användas till minskande af den i
krigstider tillkomna statsskulden. År 1832
uppgafs rikets skuld till 795,234259 Rub. 24 kop.
Banco Assignationer, och 1835 till 960,848658
Rub. 42 kop. Den 1 Jan. 1838 uppgick
densamma till 940,867257 Rubel 7 kopek.
Krigsmagt.
Landtarmén.
Då Peter den Store år 1689 ensam
tillträdde regeringen, förefann han en regulier
krigsstyrka af 15000 man bågskyttar, så
kallade Strelitzer [стрѣльцы], hvilken i
krigstider kunde ökas till tredubbelt belopp. Peter
bildade i dessa, ofta äfven för regeringen
farliga krigares ställe, en på Europaeisk fot
organiserad och disciplinerad armé, hvilken
redan 1712 skall hafva uppgått till 107350
man, och vid hans död till omkring 200000.
De följande Regenterne funno sig, for att
kunna bibehålla den af Peter förvärfvade
rang inom det Europaeiska statssystemet,
föranlåtne, att öka denna militärmagt. Under
Kejsarinnan Catharina II uppgafs år 1794
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
