Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sveriges Indsustri under Kung Oscars regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges Indsustri under Kung Oscars regering
Oscar II:s långa och lyckosamma regering har på alla fredliga idrotters
fält varit en tid af kraftfull, snabb och beståndande utveckling för
vårt land. För den moderna uppfattning, som skattar fredens
bragder och landvinningar lika högt om ej högre än krigets blodiga bardalekar
skall Oscar II:s tid alltid komma att räknas som en af våra konungars
bragderikaste liksom lyckosammaste. Den andliga odlingen har under hans
hägn rönt en uppmuntran som blott få af våra regenter skänkt densamma.
Som mecenat och beskyddare af konster och vetenskaper intager Oscar II
platsen vid sidan af Gustaf II Adolf, Upsala akademis kunglige donator och
Gustaf III vår svenska akademis och vår nationella skådebanas skapare.
På forskningens, uppfinningarnes och upptäcktsresornas fält är Oscar II:s
Sverige en stormagt jemnbördig med de främsta i Europa. Namn sådana
som Retzius, de Laval, Nordenskiöld och Hedin ha europeisk klang som en
gång fordom Linné, Scheéle och Berzelius, och inom konstens verld täfla våra
unga arkitekter, målare, musici och skalder framgångsrikt med hvilket annat
lands hvaråt vi må kasta vår blick.
Vända vi denna från den andliga till den materiella odlingens fält är
den syn som möter oss om möjligt än mer glädjande, utvecklingen än mer
lysande. Aldrig förr har Sverige stått så högt som nu i ekonomisk kraft
och energiskt tillgodogörande af sina egna rika, ja outtömliga hjälpkällor.
Trots ökade statsutgifter, hvilka våra fäder skulle ha betraktat såsom för
landets krafter outhärdliga, sväller statskassan af år för år ökadt öfverskott,
rika landsdelar, vidsträcktare ensamt de än månget kungarike, hvilkas omätliga
skatter förut slumrat i tusenårig dvala, börja, tack vare öppnade utfartsvägar,
att breda sin ymnighets rikedomar öfver landet, våra kommunikationer tillväxa
efter en förut oanad måttstock. Redan vid årets ingång stod Sverige främst
i Europa i fråga om jernvägskilometernas förhållande till folkmängden, och dock
har detta år medfört nya jernvägsanläggningar för tiotals millioner kronor.
U nder skydd af väl afvägda tullsatser är vår modernäring åter för första
gången på långliga tider på väg att bereda odlaren den förtjenta lönen för hans
möda, och vår industri har under konung Oscars regering tagit jettesteg
framåt, nått en höjd egnad att ställa till och med den öfriga utvecklingen i skuggan.
Särskildt efter det skydd industrien som jordbruket 1888 erhöll har
denna utveckling varit oerhörd. Industrigrenar, som förut tynade, blomstra
nu, andra som förut ej kunde finna trifsel stå i frodig växt och
ytterligare andra börja skjuta en fart som ger goda och säkra löften äfven för
framtiden.
Alt tager tid för att nå en viss utveckling och ej heller det nya
systemets alla goda frukter kunde visa sig genast, om än vissa industrigrenar,
såsom juteväfstillverkningen, gummifabrikationen och andra, som förut alls ej
varit representerade här, redan 1889 började att skjuta fart. Men sedan
systemet under några år fått mogna börja nu dess frukter att göra det samma.
Särskildt de tre senaste åren utmärkas inom vår industri af ett uppsving man
knappast kunnat tänka sig och som gör att denna vid utställningen står
prof-vet på stoltaste sätt.
Den officiella berättelse, som nyligen publicerats angående Sveriges
fabriker och manufakturer år 1895, visar bäst denna utvecklings art och hur
särskildt vår storindustri fyller sin plats i den uppblomstringsperiod, hvilken,
såsom nämndt är, tog sin början med året 1888. Industriens allmänna
utveckling och ställning under särskildt de senaste och kraftigaste utvecklingsåren
åskådliggöres i stora drag genom följande sammanställning af sifferuppgifter för
åren 1893—95. hvarvid dock är att märka, att hvarken sågverk, qvarnar eller
mejerier — dessa tre af vårt lands allra största industrier — ännu ingå i de
officiella berättelserna om fabriksväsendet:
Tillverk-
Antal ningens
fabriker i Antal totalvärde
verksamhet. arbetare Kr.
är l893...... 4 764 122 031 250437000
* ’894...... 4886 130206 379745000
* <895....... 5083 140766 418658000
Såsom häraf synes har nndet sistnämnda år fabrikernas antal ökats med
197, de vid dem anställda arbetarnas antal med 10560 och samfällda
tillverkningsvärde med icke mindre än öfver 168 000 000 kr.
Beträffande särskilda industrigrenars förkofran visar en sammanfattning
af de tre senaste årssiffrorna för de fabriksklasser, hvar tillverkningar blifvit
upptaxerade till 10 millioner kr. och deröfver om året följande resultat.
Tillverkningens värde
År 1893 1894 >895
Jern- 0. stålindustri (med undantag af masugnar och
58,2 mill. kr.
v 3
Sockerraffinaderier 29,4 33.3 34.» » »
Hvitbetsråsockerbruk
Kranvinsbrannerier 22,’7 23.3 » »
Garnspinneru-r >8,4 20,4 » »
Öl- och porterbryggcricr 16,1 16,8 18,0 » »
,, , 1 I ’ C
Snickeri och möbelfabriker
Pappersbruk och pap|>ersfabrikcr ,2l7
Cigarr-, snus- och tobaksfabriker I2.Q
10 .n ^
Summa 227,1 273.3 296,1 mill. kr.
Ensamt ofvanstående 12 fabriksgrupper hafva, såsom synes, från 1893
till 1895 förökat sitt sammanlagna tillverkningsvärde med 49 mill. kr., hvaraf
7,6 mill. kr. komma å jern- och stålindustrien, 8,1 mill. kr. å väfveriindustrien,
resp. 5,4 och 10,3 mill. kr. å sockerraffinering och råsockertillverkning etc.
Produktionen af råsocker har att uppvisa den största tillväxten i värde, den
bedrefs år 1895 vid 15 fabriker, hvaraf alla utom 2 (Romfi och Karlshamn)
voro belägna i Skåne. Qvantitativt uppgick tillverkningen vid dessa fabriker
under sistnämnda år till 73,2 mill. kg. råsocker och 18,3 mill. kg. melass.
En fabriksgren, som under senaste år till och med utvecklats mäktigare än
hvarom ofvan anförda siffror bära vittne, är pappersmassetillverkningen.
Denna industri sysselsatte år 1895 Lke färre än 110 fabriker och 4,786 arbetare
mot 93 fabriker och 3,658 arbetare 1893, och tillverkningen, som år 1893
qvantitativt uppgick till följande belopp:
Kemisk, torr....................................47,8 mill kg
• våt ..................................... 1 1,4 .
Mekanisk, torr . .... 40,1 =
» våt.................... 41,0 >
uppgick deremot två år senare till resp. 89,8, 22,5, 56 och 67 mill. kg.
Se vi derefter särskildt på utvecklingen i landets två största
industricentra Stockholm och Göteborg är den syn som möter oss lika glädjande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0009.html
