- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
17

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K. Tekniska Högskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


K. Tekniska Högskolan



Den tekniska undervisningens betydelse för ett lands industri är en
sak, som den nyare tiden öfverallt erkänt. Derför har ock i alla
£|[ Y *anc* mec* utvecklad industri i modern mening denna undervisning
’ varit föremål för omsorger som stigit med och i sin ordning
återverkat på industriens höjning. Men det är ej, kanske ej ens förnämligast
den allmänna tekniska undervisningen för arbetarne och deras närmaste ledare
som måste vårdas, om ett lands industri skall göra verkliga sjelfständiga och
epokgörande framsteg Den högre tekniska undervisningen, som skall leda
och utbilda cheferna, banbrytarna och de stora föregångsmännen, är ej mindre
vigtig den. Jemte de tekniska skolorna och i spetsen för dem kräfvas ock
för industriens befrämjande tekniska högskolor sådana som i Frankrike Ecole
Polytechnique och hos oss Tekniska högskolan.

Insigten härom är väl ej allt för gammal i vårt land; vår industris
utveckling i stor skala har, inom några brancher åtminstone, föregått
densamma, men från de första decennierna af detta sekel räknar dock vår
tekniska högskola sina anor, vaknade tanken på dess nödvändighet och gjordes
början till den organisation deraf, som väl ej ännu är till alla delar slutförd
till samma fullkomlighet som i de stora industriländerna, men som dock är
stadd i en planmessig utveckling och redan nu under omsorgsfull vård kommit
så långt, att de svenska ingeniörerna såväl utom som inom vårt land åtnjuta
ett berättigadt anseende, och att den grund, denna högskola kunnat lägga,,
redan i praktiken visat sig egnad att bära rika skördar.

Det var i början af detta sekels tredje decennium man först egnade
tanken på den tekniska undervisningens ordnande mera omvårdnad i vårt
land. Förut var allt som gjorts här för densamma inskränkt till upprättandet
1809 af den i förbindelse med Vetenskapsakademien stående s. k. Thamiska
professionen, hvars innehafvare hade sig ålagdt att hålla offentliga
föreläsningar i fysik och kemi, samt inrättandet 1813 af den s. k. mekaniska skolan
med dess tre lärare i theorien, i praktiken samt i maskinritning.

Först på 1820-talet vaknade insigten att detta ej var nog, att mer
fullständiga läroanstalter för näringarne voro af nöden. 1822 öppnades
Sveriges första bergsläroverk Falu Bergsskola, och 1823 afläto rikets ständer
till K. m:t en underdånig skrifvels? med begäran om upprättandet i
hufvud-staden af ett teknologiskt institut, som likväl då var afsedt att vara ej blott
en undervisningsanstalt för blifvande teknici utan äfven^en rådfrågningsanstalt
för i verksamhet varande slöjdidkare.

Öfver denna plan afgåfvo på begäran Vetenskapsakademien samt
fabriks-, manufaktur- och handtverkssocieteterna utlåtanden; de utföllo
godkännande och den 25 maj 1825 förordnade K. m:t, att ett teknologiskt institut
skulle i hufvudstaden inrättas. Medel till dess underhåll anvisades af
manu-faktur-diskontfondens vinstmedel, och till dess förste föreståndare utsågs
öfver-direktören G. M. Schwartz som derjemte erhöll i uppdrag att uppgöra en
fullständig plan till det nya läroverkets organisation. Den 23 mars 1826
förordnades sedan, att med Teknologiska institutet skulle förenas den förut
omnämda mekaniska skolan och den i förbindelse med densamma stående
modellkammaren. Derjemte erhöll Teknologiska institutet åt sig lokal
upplåten i det s. k. modellkammarhuset n:o 43 Mästersamuelsgatan och
stadfästes den 8 juni samma år det af en dertill utsedd komité granskade af
öfverdirektören Schwartz uppgjorda förslaget till stadgar för institutet. Den
dagen, den 8 juni 1826 kan alltså anses som Tekniska högskolans födelsedag.

Enligt dessa stadgar var läroanstaltens ändamål att samla och meddela
kunskaper och upplysningar som äro nödvändiga för att med framgång idka
slöjder. Detta skulle fyllas dels genom undervisning åt blifvande eller
redan varande yrkesidkare men äfven genom råd åt slöjdidkare, berättelser
och utställningar samt upplysningar i ämnen som angå slöjderna till styrelsen.
Teknologiska institutet var alltså i sin begynnelse ej blott en teknisk
läroanstalt utan äfven en sorts tekniskt centralt embetsverk. Läroanstalten var
sålunda dels mycket mindre utvecklad dels dock mer allmän än nu. De
egentliga lärarnes antal var inskränkt till två professorer, en i kemi och en i fysik,
två adjunkter som underlärare åt professorerna, af hvilka adjunkten i fysik
tillika var verkstadsföreståndare, och en ritare för undervisningen i
maskinritning. Var antalet lärare begränsadt kunde deremot antalet lärjungar bli
vida mer obegränsadt än nu, ty inga kunskapsfordringar voro satta för
inträde vid läroverket.

Det var emellertid blott på papperet det sålunda organiserade
läroverket började sin verksamhet 1826; först ett år senare den 6 juni 1827, tog
undervisningen der, och då blott delvis, sin början, och ej förr än den 5

december samma år voro samtliga läroplatser besatta. Undervisningen
omfattade till en början elementar matematik, fysik, kemi, verkstadslära och
maskinritning samt utsträcktes sedan till kemisk teknologi, mekanik, mekanisk
teknologi och språk, hvarjemte tillkom en med institutet förenad
söndags-aftonskola för gesäller och lärlingar. Högskolan var alltså ännu så länge
knappt annat än en teknisk skola.

Så fortgick det, under hela två decennier utan att någon mer bestämd
undervisningsplan, som kunde på en gång lyfta och begränsa läroverkets
uppgift, antogs. Belåtenheten med resultatet af institutets arbete var ej
heller stort, och redan 1832 tillsattes en komité för dess omorganisation.
Denna kom likväl ej till något resultat utan följdes 1844 af en ny.

Denna komité uttalade ett bestämdt ogillande af det förut följda
systemet samt fastslog vidare den principen, att institutet ej skulle vara ett
allmänt tekniskt läroverk utan att dess uppgift borde vara att meddela allmänt
vetenskaplig teknisk bildning. I detta syfte, ansåg den, borde antalet elever
minskas, ett visst mått af förkunskaper fordras för inträde samt vidare
kurserna vid läroverket utvidgas till två-åriga.

Den 8 maj 1846 stadfäste I\. m:t i enlighet med dessa principer
utarbetade stadgar. Från denna tid alltså kan den andra perioden i Tekniska
högskolans verksamhet anses datera sig, den period under hvilken den började
arbeta som ett bestämdt organiseradt läroverk allenast för den högre tekniska
bildningen. Dess förste ledare under denna period var föreståndaren för
bergsskolan i Falun J. Åkerman, som sedan 1845 efterträdde direktör Schwartz
på dennes post och äfven efter professor Sefströms frånfälle inkallades i den
komité som skulle omorganisera läroverket.

De nya stadgarna bestämde för det första, att en yngling för att till
elev vid institutet antagas skulle vara fyllda 16 år samt i matematik och ett
lefvande språk ha samma kunskapsmått som fordrades för att aflägga
studentexamen. Vidare bestämdes lärokursen till två-årig. Gjordes med afseende
på eleverna begränsningar blefvo i stället i full öfverensstämmelse dermed i
syfte att höja undervisningens nivå såväl antalet lärare som antalet
läroämnen utvidgadt.

Läroämnnn blefvo: ren matematik, omfattande läran om serier och
logaritmer, stereometri, plan trigonometri samt första grunderna af
equa-tionsteori och analytisk geometri, teoretisk och tillämpad mekanik;
praktisk geometri eller landtmäteri och nivellering för industriella behof;
rit-konst; beskrifvande geometri; allmän och tillämpad fysik; allmän kemi,
och kemisk teknologi; mekanisk teknologi samt verkstadsarbete. Uti
arkitektonisk och ornamentsritning samt modellering skulle undervisning, så
vidt ske kunde, meddelas Institutets elever vid Kongl. Akademien för de fria
konsterna. Lärarepersonalen skulle utgöras af 3:ne professorer, nemligen en

1 matematik och mekanik, en i mekanisk teknologi, och en kemi och kemisk
teknologi, samt minst 3:ne andra lärare, nemligen en i ritning och
beskrifvande geometri, en i allmän och tillämpad fysik och en laborant eller
pre-paratör. Dessutom egde Styrelsen att, i mån af behof, anställa extra lärare
och repetitörer.

Trots detta blef dock ej, med undantag för några mindre betydande
stipendiemedel, institutets anslag höjdt utan utgick ännu med samma belopp
som 1826 eller 14,000 rdr bko.

Som direktör afgick, för att återgå till sin förra befattning, Åkerman då
den reorganisation som främst var hans verk var genomförd och till
föreståndare utsågs den 23 aug. 1848 notarien L. J. VVallmark, hvilken beklädde
denna plats till 1-855, då han bortrycktes af koleran.

Hans efterträdare blef öfverdirektör K. Styffe, förut anstäld som
laborator vid läroverket, som förordnades den 20 februari 1856 ocb bibehöll sin
befattning i öfver 34 år eller ända till 1890 samt under hvilkens tid de
vigtigaste reformer, som ledt till den nuvarande utvecklingen, företogos. Redan
dessförinnan, under Wallmarks tid, hade emellertid ytterligare ett steg tagits
till institutets ledande i mer vetenskaplig rigtning. Genom en ändring af
dess stadgar af K. m:t godkänd den 9 maj 1851 utsträcktes lärokursen från

2 till 3 år.

Den vidare utvecklingen tog sin början redan 1856 under intrycket
af det uppsving i ekonomiskt och industrielt hänseende som betecknade
femtiotalets början, när bland annat byggandet af statens jernvägar och
anläggandet af elektriska telegrafer kom med nya uppgifter för bildade teknici och
nya kraf på ökad skicklighet hos dem. Nämnda år, 1856, höjde riksdagen
icke endast institutets anslag från 21,000 kr., vid hvilken summa det ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:35:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free