Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska skolan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skola, hvilken, med geometri tillagd till nyssnämnda ämnen, öppnades i
Jan. 1846 med 100 lärjungar och till en början gaf undervisning söndagar
samt onsdagsaftnar. Den fick inom kort hyresfri lokal i Kastenhof, derefter
i Rådhuset och 1850 i Brunkebergs hotell. Skolans förste föreståndare,
ingeniörkaptenen Baltzar Cronstrand, arbetade med brinnande nit på hennes
utveckling, enligt den grundsatsen att framför allt arbetarnes förstånd och
smak borde höjas genom undervisning i matematik ooh teckning. Han fick
emellertid ej arbeta ostörd. Hans planer mötte motstånd dels af
Teknologiska institutets lärare, hvilka ansågo slöjdskolan ej böra vara afsedd för
sådana, som redan inträdt i de tekniska yrkena, dels af handtverksmästare,
hvilka fruktade för att gesällerna skulle få för mycket af matematik och
konstskicklighet, och 1859 fann Cronstrand sig föranlåten att -arga. Man
uteslöt då figurteckning samt inskränkte betydligt den matematiska kursen.
Efter Cronstrand antogs till skolans föreståndare dåvarande
fortifika-tionskaptenen Alf. Björkman. Han styrde dess öden under hela 27 år 1859—86
Under hans tid inrättades för de qvinliga lärjungarna (sådana hade börjat
intagas 1858) undervisning på särskild afdelning, och ombildades samtidigt
(1859) hela skolan, så att den kom att bestå af tre med hvarandra
samverkande afdelningar; en allmän förberedande afsedd att, på en tid då
folkskolan ej nått samma utveckling som nu, fylla bristen på en allmän-borgerlig
skola, den förberedande tillämpningsafdelningen och den rent tillämpande
yrkesafdelningen, af hvilka de två senare arbetade på två skilda linier,
nämligen den teoretiskt konstruktiva och den konstbildande.
Härmed är, kan man säga, det första, det förberedande skedet i
skolans verksamhet afslutadt och dess egentliga utveckling börjar.
År 1860 öfvertogs den jemlikt k. bref af den 23 Sept. 1859 af staten
och fick namnet Slöjdskolan i Stockholm samt en särskild styrelse, under
Kommerskollegiets öfverinseende. Af 1863—64 års riksdag beviljades fri
tomt, den ännu innehafda, jemte 300,000 kr. till nybyggnad åt skolan.
Stockholms stad bidrog med 160,000 kr. (= det kapitaliserade beloppet af stadens
årliga hyresbidrag), och skolan sjelf med donationsmedel 45,000 kr. I Jan.
1868 invigdes dess nya hus, Mästersamuelsgatan n:o 36 (den hade varit
inrymd i n:o 39 vid samma gata sedan 1858). Stadgarne af 1860 förändrades
1S63, 1868 och 187.1.
Skolan utvecklades som nämdt nu starkt. På grundvalen af en teknisk
undervisriingskomités .1875 afgifna utlåtande undergick den 1878—79 en
genomgripande ombildning, hvarigenom bl. a. dess verksamhet mera klart
begränsades inom den rent tekniska undervisningens område. Den allmänna
förberedande afdelningen bortströks, högre konstindustriella skolan och
bygg-nadsyrkesskolan inrättades, undervisningsskyldighet ålades föreståndaren,
förvaltningen förenklades, det förut allt för långt drifna täfiings- och
premie-systemet inskränktes, betygssystement gjordes redigare, och skolan fick sitt
nuvarande namn.
År 1886 afgick, som förut omtalats, Björkman från
föreståndarebefattningen och efterträddes af den nuvarande föreståndaren arkitekten V. Adler.
Äfven ställdes skolan detta år i annan ställning till öfverordnade myndigheter.
Kommersekollegium upphörde att vara öfverstyrelse, och skolan lyder numera
direkt under Ecklesiastikdepartementet.
Sedan denna tid har undervisningen ännu skarpare begränsats för de
olika yrkesgrenarna. I denna riktning hafva ordnade studieplaner genomförts
för alla skolafdelningarne, och 1890 tillädes maskinyrkesskolan.
Slutligen har det stora museet ordnats och 1889 skolans samtliga
lokaler utvidgats och försatts i fullt tidsenligt skick.
I Juli 1891 utfärdades nya ändrade stadgar för skolan.
Beträffande dess anslag kan det vara af intresse att se, hur dessa
allt efter det man kommit till klarare insigt om skolans betydelse, stigit och
möjliggjort den fortgående utveckligen. Det första statsanslag, som den
erhöll 1848 var ej större än 3,000 kronor. Det höjdes 1854 till 4,000,
1858 i ett slag till 15,000 och 1866 med ett ännu större språng till 70,000.
Man kan i det föregående tydligt nog se den med dessa höjningar samtidiga
utvecklingen. 1878 slutligen bestämdes statsanslaget för skolan till 86,500
kr. och 1890 tillkom ytterligare ett anslag af statsmedel på 7,573 kr. för
maskinyrkesskolan. Samma år beviljade dessutom Stockholms kommun ett
anslag till skolan af 7,500 kronor. Skolan är alltså som synes f. v. ganska
frikostigt doterad. Detta har också gjort, att man ej blott kunnat utveckla den
till den fullständighet, den ernått utan äfven hålla de afgifter lärjungarne hafva
att erlägga till jemförelsevis mycket ringa belopp, något som äfven det ju är
nödvändigt, om den skall medföra allt det gagn den är afsedd att göra just
för de breda lagren, industriens djupa led.
Som Tekniska skolans föreståndare fungerar, som sagdt, allt sedan 1886
arkitekten Bror Victor Adler.
Han föddes den 20 Juni 1848 i Fors’ socken i Vestergötland på
fabriksegendomen Sjuntorp, der fadern var disponent. Sin skolutbildning
har han alltfrån början erhållit inom den branch han egnat sin lifsverksamhet.
Han genomgick Chalmerska institutet i Göteborg och blef derefter elev vid
konstakdemien i Stockholm, der han uppehöll sig åren 1869—74 närmast
handledd af Scholander. Sistnämda år erhöll han Kongl. medaljen. Efter
slutade studier företog han en resa till utlandet, Italien med flera land.
Vid sin hemkomst slog han sig ned som praktiserande arkitekt i Göteborg,
der han i denna egenskap utöfvade en omfattande verksamhet, hvarom
Riksbankens filial, Frimurarelogen, den nya Saluhallen, en stor del af
arbetarebostäderna i ’ Annedal m. m. vittna. Derjemte var han verksam såsom
lärare både vid Chalmerska institutet och vid Göteborgs slöjdförenings skola.
Det förtjenstfulla sätt, hvarpå han skötte dessa värf, gjorde att han,
då föreståndarebefattningen vid Tekniska skolan i Stockholm år 1886 blef
ledig, af styrelsen kallades att bekläda denna plats. Der har han sedan
dess verkat framgångsrikt både som lärare och ledare och kraftigt bidragit
till den utveckling skolan fått. Den har under hans rektorat sett sitt
lärjungeantal växa, en ändamånsenligare fördelning af undervisningslokalerna har
blifvit genomförd, anslagen hafva ökats, till de fyra äldre fackafdelningarne
har som af föregående redogörelse synes kommit en femte, maskinyrkesskolan
hvarjemte fullständiga större planer och program för undervisningen af honom
utarbetats.
A. har vidare i undervisningssyfte företagit flere resor till de stora
konstorterna i utlandet och under de senare åren dessutom varit verksam
såsom inspektör för de många tekniska yrkesskolorna i riket äfvensom för
teckningsundervisningen vid de allmänna läroverken och seminarierna. Såsom
konstindustriel lärare har han insett behofvet af mönsterskydd och lifligt
intresserat sig för införande deraf i vår lagstiftning. Äfven har han under flera
år varit en verksam ledamot i styrelsen för Svenska Slöjdföreningen,
Centralstyrelsen för Svenska handtverkföreningarne m. fl. Han står med ett ord i
främsta ledet bland de män, som genom sin verksamhet möjliggjort den
utveckling vår svenska industri under de senare åren tagit och på detta sätt
bidragit till dess lyftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
