Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongl. Telegrafverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifmaskinen består nämligen äfven den af tre delar: ett vid
häf-stångsarmen fäst skrifstift, ett urverk som för en pappersremsa fram under
detta samt dessutom en elektromagnet, hvars ankare är fäst under den ena
häfstångsarmen.
Telegraferandet sker alltså på följande sätt: nyckeln på
afsändnings-stationen nedtryckes. Derifrån utgår då en ström, som passerar
mottagningsstationens elektromagneter och neddrager dess skrifmaskins stift, så att
detta gör tecken på sin pappersremsa. Får nyckeln återtaga sitt hviloläge
upphör strömmen och skrifhäfstången •upplytes. Dennas skrifstift följer sålunda
noggrant rörelserna hos’nyckeln på- afsändningsstatiönen. Tryckes nyckeln
mot städet en kort stund uppstår å remsan en prick, tryckes den en längre
stund ett streck. Sålunda uppstår en skrift, som sedan af den mottagande
telegrafisten afläses. Det är det hela.
Som ofvan nämts är Morses system det som alltjemt allmänt användes:
Dock har naturligtvis det, som. alla menskliga uppfinningar under det de
äro i bruk, undergått förbättringar och utvecklingar. Så har män uppfunnit
metoder att samtidigt telegrafera i motsatta rigtningar på samma tråd och
under den senare tiden äfven börjat att borttaga apparaternas skrifmaskiner.
Telegrafisterna öfvas i att i stället uppfånga telegrammet med örat och
ned-skrifva det, så att säga efter apparatens diktamen i stället’efter den på
pappersremsan gjorda skriften.
Jemte telegrafen, fjerrskrifvaren, har ju på det senaste decenniet också
uppstått telefonen, fjerrtalaren, som vunnit en oerhörd spridning. Den och
den utveckling den specielt i Sverige tagit fordrar iineliertid en artikel för sig.
Den elektriska telegrafens införande i Sverige lät ej heller den länge vänta
på sig. Tack’ vare i främsta rummet initiativet från ett par energiska och
framsynta män, öfverstelöjtnanten J. F. v. Heland och majoren A. L.
Fahne-hjelm hade knappt tio år förgått efter det Morse fullbordat sin uppfinning,
förr än vi här hade elektrisk telegraf som en statsinstitution. De började,
sporrade af hvad de i utländska tidningar läst om den nya uppfinningen,
att sjelfva söka konstruera en elektrisk telegrafapparat. År 1846 kunde de
förevisa en sådan för dåvarande chefen för den optiska telegrafinrättningen
general Akrell. Han insåg väl betydelsen deraf och uppmuntrade dem till
nya experiment. Ar 1850 införskrefs från Hamburg en Morse-apparat, som
förevisades för konungen och riksdagen, och 1852 började man arbeta på
att väcka allmänhetens intresse för saken. Jemte Akrell tog också dåvarande
finansministern friherre Palmstierna saken om hand, och redan den 1 februari
1853 utfärdades ett kungligt påbud om anläggandet af en elektrisk
telegraf-linie inom riket. Denna första linie, som redan den 1 augusti samma år
var färdig till begagnande, gick mellan Upsala och Stockholm. Nu var isen
bi uteiij och vårt telegrafnät börjar Omedelbart den snabba och lysande
utveckling det allt sedan dess haft. Ännu 1853 gjordes undersökningar för linier
mellan Stockholm och Göteborg, Stockholm och Malmö, och redan 1854
vore de färdiga.
Hur utvecklingen sedan dess fortgått tills nu, då det ej fins en plats af
någon betydelse i vårt land, som ej har sin telegrafledning och genom denna
står i förbindelse med landets telegrafnät samt sedan genom kablärne med
utlandets, synes bäst af följande siffror upptagande utvecklingen för hvart
tionde år f. o. ni. 1854.
År 1854. Vid utgången af detta år funnos telegraflednjngar från
Stockholm till Upsala, Grislehamn, Vesterås, Örebro, Mariestad, Yennersborg,
Götéborg, Malmö och Helsingborg samt derifrån förbindelse med det Danska
telegrafnätet öfver Helsingör. Sammanlagda antalet befordrade telegram
utgjorde under året 10,534 ti® en portokostnad af tillsammans 20,172 kr. 28 öre.
År 1864. Antalet elektriska telegrafstationer i riket utgjorde vid
detta års slut 80 fördelade i tre klasser, 7 af första klassen med oafbruten
natt- och dagtjenst, 40 af andra klassen med hel dagtjenst samt 30 af
tredje klassen med begränsad dagtjenst, hvartill komrno 3 under
telegrafstyrelsen sorterande privata stationer. Linielängden var 750,5 geografiska mil
och trådledningarnes längd . 1,201,4. Den enda kabelförbindelse, hvari det
svensk-norska telegrafnätet stod med utlandet, var öfver Öresund. Antalet
expedierade telegram var 243,489, deraf 165,576 inländska och 77,913
utländska och transitotelegram. Portoinkomsten var 617,786: 72 kr.
Telegrafverkets inkomster under året voro 623,869:71 kronor och dess utgifter
5r6,759: 89 kr., hvadan öfverskottet för året utgjordes af 107,109:87 kr.
Tjenstemännens antal var 213 och betjentes 92. Antalet
Morseapparater i bruk och i förråd var 296.
År 1874. Antalet stationer detta år var 159, deraf 4 af första, 48
af andra och 80 af tredje klass, 19 privata och 8 optiska stationer. Dertill
kom 138 statsjernvägs- och 184 enskilda jernvägstelegrafstationer, hvadan hela
antalet stationer utgjorde 481. Ljniernas längd uppgick till .1,057,7 och
trådledningarnes till 2,511,, geografiska.mil. Antalet expedierade telegram
utgjorde 986,997, deraf 630,928 inländska, 281,226 utländska" och 74,243
transiterande. Portoinkomsten uppgick till 1,229,677’: 62 kr. Telegrafverkets
inkomster utgjorde 1,256,275: 26 och dess utgifter 1,082,084: 90 kr., hvadan
öfverskottet för året uppgick til] 174,190: 56 kr. Antalet tjenstemän utgjorde
Antalet betjente
Morse-apparater
”* 345, deraf 270 ordinarie och 75 qvinliga telegrafister.
uppgick till 200. Antalet i bruk varande apparater var 432
och 2 Wheatstones apparater.
År 1S84. Antalet stationer detta år var 182, deraf 4 af första,- 51
af andra och 127 af tredje klassen. Dertill kommo 218 stats- och 456
enskilda jernvägstelegrafstationer, hvadan hela antalet telegrafstationer utgjorde
j 856. Liniernas längd utgjorde 8,561,8 kilometer, deraf utefter landsväg
5,734,3, utefter jernväg, statens, 1,420,4 enskilda 1,306,5 samt kabelledningar
100,6 kilometer, trådledningarnes längd 2,0871,3 kilometer. Dertill kommo
kabelledningar gemensamma med Danmark och med Preusen af 118,s
kilometers linie och 391,7 kilometers ledningstrådslängd. Antalet expedierade
taxerade telegram utgjorde 1,178,959, deraf 619,634 inländska, 429,383
utländska och 129,942 transiterande. Portoinkomsten uppgick till 1,300,457: 85
kr. Antalet i bruk å stationerna varande Morse-apparater uppgick till 536.
Dertill kommo 1 Wheatstone, 2 visare och 8 dubbelskrifningsapparater samt
en optisk signalappärat.
Den ordinarie personalen utgjordes af 216 män och 173
qvinliga telegrafister. Den extraordinaric personalen utgjordes af 81 manliga
e. o. assistenter och 227 e. o. qvinliga telegrafister. Antalet vaktmästare
och betjente uppgick till 257. Telegrafstatens inkomster uppgingo till
1,329,927: 25 kr. och dess utgifter till 1,243,575: 29 kr., hvadan öfverskottet
för året uppgick till 86,351:96 kr.
År 18144. Antalet stationer utgjorde 156, 4 af första klass, i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Sundsvall, 72 af andra och 80 af tredje klass. Dertill
kommo 12 filialstationer, 9 i Stockholm och 3 i Göteborg samt 7
rikstelefon-stationer och 101 telefonstationer öppna för telegrambefordran samt 281
stats-och • 673 enskilda jernvägstelegrafstationer eller tillsammans 1,232 stationer.
Liniernas och kablarnes längd uppgår till 8,662,4 kilometer och ledningarnes
till 24,457,6 kilometer. Dessa ledningar komma på följande hufvudgrupper:
Stockholm - Ryska gränsen, Stockholm—Sollefteå, Stockholm—Örebro,
Stockholm—Göteborg, Stockholm—Malmö, Norrköping—Malmö och Svinesund—
Malmö, hvar linie med utgreningar. Antalet expedierade telegram har utgjort
1,908,743, deraf taxerade, inländska 875,191, utländska 699,264 och
transiterande 232,127 eller tillsammans 93:,391 samt afgiftsfria inländska 63,525
och utländska 38,636 eller tillsammans 102,161. Portoinkomsten uppgick till
’,326,571: 63 kr. Telegrafstatens inkomster uppgingo till 1,375,811: 33 och dess
utgifter till 134,160: 61 kr., hvadan öfverskottet för året utgjordes af 34,650: 72
kr. Den ordinarie personalen utgjordes af 382 personer, 182 män och 200
qvinnor, nämligen 4 direktörer, 66 kommissarier, 102 assistenter samt 210
telegrafister, och den extra ordinarie personalen af 396 personer, 67 e. o.
assistenter och 329 e. o. telegrafister. Hela stationspersolen uppgick alltså
till 778 personer.
Antalet vaktmästare och betjente uppgick till 300.
Apparater i bruk voro 669, deraf 494 Morse, 11 Wheatstone, 8
dubbelskrifnings-, 2 visare, 1 optisk signalapparat och 155 telefonapparater
för telegranitelefonering.
Till detta, kan fogas, att telegrafverket nu sedan 1873 eger en egen
undervisningsanstalt med två lärokurser, en högre för utbildande af
telegraf-ingeniörer och en lägre för utbildande af telegrafister.
Sammanställer man de vigtigaste af dessa siffror får man den bästa
öfverblicken af hur väldig den utveckling är telegrafverket haft under det
fyrtiotal år det existerat.
Antalet befordrade telegram har från 1854—1894 vuxit från :
till 1,908,743.
Portöinkpmslcrna ha från 1854—1894 vu
1,3 26,571: 63 kr.
Antalet stationer har från 1864 -1894 vu:
Liniernas längd -har från 1864—1894 vu
mil till 8,662,4 kilometer och ledningarnas från 1,29
24,457,6 kilometer.
Tjenstemännens antal har från 1864—1894
och antalet apparater i bruk från 296 till 669.
Telegrafverkets stal slutade 1864 på 623,869: 91 kr. och 1894 på
’.375,8ii: 33 kr.
Hvad som i fråga om denna särskildt är att märka är, att telegrafen
i motsats till flertalet af statens verk nästan ständigt alltfrån sin början ej
blott burit sig utan äfven lemnat öfverskott, ett öfverskott som 1894, det senaste
år för hvilket statistiska uppgifter hittills föreligga, uppgick till 34,650: 72 kr.
Allt från, sin uppkomst och allt framgent har telegrafverkets skötsel
handhafts af en styrelse, som nu består af 1 generaldirektör och chef, 2
byråchefer, 1 sekreterare och "i öfveringeniör samt 9 tjenstemän i första graden.
Den hvilken förtjensten naturligtvis’ i främsta rummet tillkommit af
det vunna resultatet har varit generaldirektören. Som sådan fungerade från
1853 till 1862 Carl Akrell, från 1862 till 1873 P- Brändström, under 1S.74
som tillförordnad, Axel Akrell,’ från 1875 till 1889 D. Nordlander samt från
1890 Erik Storckenfeldt.
: från
3.534
,172: 28 kr. till
t från 80 till 1,232.
it från 750,5 geografiska
291,4 geografiska mil till
t från 213 till 778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
