Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetsverkställarne erfordrades, organisera Väg- och vattenbyggnadskåren, för
hvilken nådigt reglemente utfärdades den 22 december 1851.
Under denna tidsperiod, då tillsynen öfver de allmänna arbetena var
ordnad på ofvan oniskrifna sätt, utfördes intill 1872 med understöd af
statsmedel, 32 jernvägsanläggningar, 17 kanalbyggnader, 34 farledsförbättringar,
48 hamnarbeten, 28 brobyggnader, 10 elfrensningar, 6 dock- och slipbyggnader,
525 väganläggningar och vägförbättringar samt 594 sjösänkningar och utdik-
Genom K. Maj:t förnyade nåd. instruktion för dess Väg- och
vattenbyggnadsstyrelse af den 28 september 1888 fastställdes styrelsens verksamhet
till den nu varande. Under tidsperioden 1870—1895 har under styrelsens
kontroll sålunda med understöd af statsmedel, förutom jernvägsanläggningar,
fullbordats väganläggningar till cirka 6,000 km. i längd mot en kostnad af
26,500,000 kronor. Genom odlings- och frostafdikningsföretag hafva torrlagts
cirka 192,000 har vattenskadad mark för en kostnad af cirka 27,000,000 kronor.
Bland odlingsföretagen från denna tid hafva vi att erinra om ett så
storartadt och fruktbringande företag som Hjelmarens sänkning, hvarigenom
för en kostnad af 2,886,000 kronor torrlagts cirka 14,800 har vattenskadad mark.
Kanalbyggandet har deremot, som förut nämnts, varit rätt oväsentligt
och hufvudsakligen inskränkt sig till underhåll af redan utförda.
Bland utförda hamnanläggningar hafva vi att omnämna sådana vid
Halmstad, Malmö, Helsingborg, Vestervik och Oxelösund m. fl. platser.
De statsunderstöd, som i form af lån eller anslag under K. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens kontroll blifvit fördelade till olika arbeten, uppgå för
denna tid till ett sammanlagdt belopp af cirka 80,000,000 kronor.
Under denna tidsrymd hafva äfven så godt som samtliga flottleder i
Norrlands stora elfvar med tillhörande vattensystem ordnats, och kan detta
slag af kommunikationsväsende nu anses vara nära fullbordadt, med undantag
af i gränselfvarne mot Finland, der regleringen nu pågår.
Bland andra af kommuner och enskilda utförda arbeten torde i främsta
rummet vara att erinra om, att nästan samtliga de vattenledningsverk, som nu
finnas i alla större och flera mindre af våra städer, under denna tid hafva utförts.
Bland i Stockholm utförda öfriga arbeten, hvilka varit af större intresse,
vilja vi erinra om spårvägsväsendets fullbordande, byggandet af de tvenne
elevatorerna för persontrafikens förmedling med Södermalm, samt byggandet
af den s. k. Bnmkebergstunneln, hvilka arbeten samtliga ställt stora kraf på
ledarnes yrkesskicklighet. Spårvägsnät hafva dessutom fullbordats inom
Göteborg och Malmö, och äro för öfrigt förslag å bane att utföra dylik anläggning
i Gefle samt mellan Malmö och Limhamn.
Inräkna vi nu äfven till kommunikationsväsendets utveckling under denna
tid införandet dervid af telefonväsendet samt rullande materielens förbättring
från införandet af jernvägarnes boggievagnar till de. vigtiga och allestädes
närvarande bicyklarne, finna vi, att synnerligen väsentliga förbättringar som
uu-rnera synas vara oumbärliga, inom alla dessa områden egt rum.
Hvad åter jernväsendets utveckling beträffar, vilja vi ur de statistitiska
redogörelserna anföra, att år 1870 utgjorde de för allmän trafik upplåtna
stambanelinierna en sammanräknad längd af 104,5 niil. Sammanbindningsbanan
i Stockholm var då ej ännu fullt färdig, men användes dock för tillfällig
godstrafik.
Vid samma tid voro af enskilda till stambanorna stötande jernvägarför
trafik öppnade banor med tillsammans en längd af 42,55 mil.
Byggnadskostnaden lör här ofvan nämnda stambanor eller delar deraf
hade vid 1870 års slut uppgått till 92,019,942: 11 kronor eller till 880,573:
61 kronor pr banmil.
Vid -1895 års början var Norra stambanan öppnad för trafik till Boden
och utgjorde statsbanornas sammanlagda längd 3,058 kilometer och de
enskilda banornas längd icke mindre än 6,176 kilometer. Byggnadskostnaden
för de trafikerade statsbanorna söder om Boden uppgick till sammanlagdt
285,362,441 kronor och enligt ungefärlig uppskattning, vid sammi tid hela
den sammanlagda kostnaden för stats- och privatbanor till bortåt 600 millioner
kronor. För bestridande af enskilda jernvägars byggnadskostnad hafva såsom
lån eller anslag anvisats statsmedel, hvilka för de vid 1895 års början
befintliga banorna uppgingo till 63,384,295: 24 kronor.
Såsom typ för de under ifrågavarande tidsperiod utförda allmänna
arbetena vilja vi framhålla det af staten bedrifna jernvägsbyggnadsarbetet, då
vid detta arbete, som påbörjades redan 1851, under snart ett halft århundrade
oatbrutet kunnat samlas den rikaste och mest mångsidiga tekniska erfarenhet,
som inom landet öfver hufvud taget varit möjlig att erhålla.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nuvarande chef är förre
landshöf-dingen, generaldirektören Lars Berg, född 1838 och utnämnd till sin nuvarande
befattning 1893.
Öfverste i väg- och vattenbyggnadskåren under generaldirektör Bergs
chefskap är öfversten A. M. Lindgren född 1829 och utnämnd till sin
nuvarande befattning 1887.
Föregående chefer under verkets nuvarande organisation ha varit
generaldirektörena C. G. Beijer, född 1811, öfverste vid Väg-och
vattenbyggnadskåren 1877—1887 och generaldirektör och chef för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1882—1887 samt generaldirektören J. G. Richert född 1828, chef
för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1887—1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
