- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
45

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saltsjöbaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Saltsjöbaden





Saltsjöbaden, detta ställe, som för blott några år sedan utgjordes af
skogbevuxna bergbackar, har redan tilldragit sig en ovanlig
uppmärksamhet ej blott inom hela Sveriges landamären utan äfven
derutom, så långt ryktet sträcker sig om svensk företagsamhet och
svensk energi.

Bland vår hufvudstads rekreationsorter intager också Saltsjöbaden med
sitt friska läge, sitt salta hafsvatten, sina präktiga badhus, sitt i fullt kontinental
storlek och komfort uppförda hotell, sina eleganta villor och härliga
promenader främsta platsen. I vårt nöjeslif och bland den uppfriskande
sportens idkare är det lika kändt för sin magnifika restaurant som för de segel-,
skridsko-, skid- och andra täflingar, som samla stora skaror ditut.

Saltsjöbaden är, som sagts, ej gammalt. Dess hotell och restaurant
uppfördes de första åren af detta decennium, dess badhus likaså, och den
villastad der växer upp är ännu i sina ungdomsår. Först är 1893, då
jern-vägen mellan Stockholm och Baggensfjärden med högsommarens ingång,
öppnades för trafik, kan man sätta som Saltsjöbadens födelseår. Huru vacker
och intressant anläggningen i öfrigt än är ha nämligen framförallt de
be-qväma kommunikationerna — en jernvägsresa på 25 å 30 minuter genom
det natursköna Söderstörn — bidragit till att Saltsjöbaden så hastigt tagit ett
betydande uppsving.

Under vår rastlösa tid har krafvet på snabba kommunikationer mer
än något annat trädt i förgrunden. Det är omöjligt att till den utsträckning
som förr, disponera tid till en behöflig vistelse i det fria eller för alltid
nedslå sina bopålar på landet, om icke snabba och bekväma samfärdsmedel stå
till buds. Genom den nyanlagda jernvägen till Baggensfjärden och det sätt,
hvarpå Saltsjöbadens skapare förstått att begagna de tillfällen till utveckling
som en storslagen natur erbjuder, har Saltsjöbaden blifvit en Stockholms
great attraction», beundrad lika mycket af Stockholms egna invånare som
af de främlingar och turister, hvilka af sägnerna om sommarlifvet i norden
samt Stockholms och dess omgifningars fägring lockats att här. tillbringa någon
tid. Saltsjöbaden har, såsom ofvan blifvit antydt, den stora betydelsen att
under de olika årstiderna vara en tillflyktsort för alla dem, som på ett eller
annat sätt söka vederqvickelse eller hvila.

Vårt broderland har under de senaste åren gifvit oss tydliga bevis på
vigten för ett land att ej lämna sina naturliga fördelar i detta afseende
obeaktade. Resultaten af dessa sträfvanden hafva redan på ett lysande sätt visat sig.
Man hör från Norge, hvad dessutom statistiska utredningar gifvit vid handen, att
främlingar tillfört Norge under 1894 cirka 19 millioner kronor, hvilka millioner
för landet, nationalekonomiskt sedt, betyda en guldimport motsvarande detta
belopp. Äfven ur annan synpunkt är turisttrafiken af betydelse. Den sätter
de olika ländernas invånare i tillfälle att utbyta ord och tankar med
hvarandra, studera seder och bruk i främmande land, göra sitt hemlands
produkter och varor kända och begärliga samt att på åtskilliga andra sätt
bidraga till mensklighetens utveckling. Ej under derför att man i görligaste
måtto söker leda turistströmmen till egna landamären och bereder sig att
värdigt emottaga densamma.

Det var bland annat känslan af att Sverige och enkanneligen
Stock-holfri skulle genom anordningar, dem naturen anvisade, kunna komma att
ega sådana sevärdheter, hvarmed Europas öfriga storstäder icke blifvit
utrustade, som förmådde personer med öppen blick och intresse för sitt lands
förkofran att ’sätta i verket anläggandet af den nu ryktbar vordna badorten
Saltsjöbaden. Angående sjelfva stället och den dit anlagda jernvägen förtjena
följande historiska och tekniska upplysningar att meddelas.

Tanken att i närheten af Stockholm anlägga en badort var icke ny.
Redan för omkring tjugofem år sedan dryftades frågan derom, men
strandade då på förhållanden, som det skulle föra för vidt att här, relatera. Derpå
upptogs frågan åter i slutet af 1880-talet af grosshandlaren Th. Nygren.
Han meddelade sin tanke åt bankdirektören K. A. Wallenberg och hans
broder, kaptenen G. O. Wallenberg, och en omsorgsfull undersökning
an-stäldes för att utröna, om det då projekterade stället, Tyresö, vore lämpligt
för en badorts anläggning. Då undersökningen icke utföll gynsamt för denna

plats, utvaldes på förslag af förste hofjägmästaren H. af Peterséns den å
egorna till hans ätt tillhöriga fideikommisset Erstavik belägna plats vid Neglinge,
der Saltsjöbaden nu reser sig, och som utan tvifvel var den ur alla
synpunkter bästa och för ändamålet lämpligaste invid Stockholm.

De trakter öfver hvilka jernvägen framgår, erbjuda ovanligt vackra
och vexlande naturcenerier men vittna också nogsamt om det dryga och i
tekniskt hänseende svåra arbete som måste för dess framdragande utföras.

Sålunda genomlöper banan två tunnlar, en utgående från Stadsgården
i Stockholm af 648 meters längd och en vid Henriksdal 335 meter lång.

Derjemte har banan icke mindre än tre viadukter: den första och
längsta går öfver W. Lindbergs verkstads- och varfsaktiebolags område och
Folkungagatan och håller i längd 124,7 nieter; den andra åter leder öfver
Folkungagatan midt för Patons brädgård och är 59 meter lång, och den
tredje, som framgår öfver dalsänkan vid Danviks qvarn är 53 meter lång.
På den sist nämnda viadukten förekommer det största bågspannet å banan,
och detta har en längd af 47 meter. Samtliga viadukter afprofvades
midsommardagen 1893 med fyra efter hvarandra kopplade lokomotiv, och det
visade sig då, att trots denna dryga belastning sättningen blef endast häften
af den tillåtna.

Två broar leda öfver vattendrag, som jernvägen öfvergår: den första,
vid Trefvinge, är 11,7 meter lång, den andra, öfver Neglinge sund, är 20
meter lång och erbjöd vid byggandet betydliga svårigheter på grund deraf,
att man måste arbeta sig fram genom ett lager lös lera af betydlig
mäktighet och först på ansenligt djup nådde bergbotten.

Jernvägen, som trots sin ringa längd är så rik på märkliga
sprängnings- och viaduktsarbeten, har ett betydligt antal stationer, nämligen
Stadsgården, Tegelviken, Henriksdal, Sickla, Järla, Dufnäs, Neglinge och
Saltsjöbaden, hvarifrån ett ändspår är draget fram till Dalaröbryggan.

Det rullande materielet är af yppersta beskaffenhet Såväl lokomotiv,
som vagnar äro bygda vid Aktiebolaget Atlas’ verkstäder och utmärka
sig för både solidt och elegant arbete. Särskildt göra de stora
passa-gerarevagnarne ett på en gång ståtligt och gladt intryck med sina stora
spegelrutor och öppna platformer i vagnens ändar.

Jernvägsbyggandet började den 1 september 1891, och banan var
färdig att upplåtas till trafik den 1 Juli 1893, dock blott till Tegelviken.
Den del af banan, som är belägen mellan Tegelviken och Stadsgården
öppnades, på grund af det tidsödande arbetet.på den långa tunneln, först vid
årets slut.

Jernvägens hela längd utgör endast 15,3 km. och inberäknadt bispåren
omkring 20 km. Spårvidden är den för bredspåriga jernvägar vanliga, och
banan är bygd efter samma belastningsvilkor, enligt hvilka statens
jernvägar numera byggas. Kostnaden för jernvägen, inklusive rullande materiel,
uppgår imellertid till i rundt tal 2,8 mill. kronor.

Dessa upplysningar om jernvägen och Saltsjöbaden, äro väl redan förut
i hufvudsak kända, men vi dock trott det vara rigtigt att intaga dem i ett arbete
som detta, der de för efterverlden komma att utgöra en erinran om den kraft
och den energi, som lades i dagen för att med en .skyndsamhet, en planmessighet
och ett samband mellan ändamål och medel, som, vi kunna tryggt säga det,
hos oss var okänd, förverkliga en hugstor tanke och som, när man tänker på den
svenska »trögheten;, nästan kan sägas hafva framtrollat denna anläggning,
fullt berättigad att ställas i jämbredd med Europas mera framstående och
kända badorter. De båda bröderna Wallenbergs energiska samarbete och
stora erfarenhet från många och långa resor har åstadkommit detta. Deras
verk är Saltsjöbaden, som i mångt och mycket står framför hittills varande
badorter både inom och utom landet, deras är förtjensten att också
Stockholm lått en friluftsort, som på samma gång den gör vår vackra
skärgårdsnatur allt mer och mer bekant, sätter Stockholms invånare i tillfälle att med
ringa uppoffring känna smekande barrdoft och inandas stärkande hafsluft.
Slutligen torde med deras sätt att bringa de noga genomtänkta planerna till
verkställighet ett record hafva blifvit slaget, som kan lända många till
exempel och nytta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free