Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Motala Verkstads Nya Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motala Verkstads Nya Aktiebolag
Bland representanterna för vårt lands högt utvecklade industri intages
ett hedersrum af det etablissement, hvars namn läses här ofvan.
Ej mindre genom värdet än omfattningen af sina tillverkningar har
Motala verkstad gjort sig känd och ända till de aflägsnaste trakter
af jorden gjort det svenska namnet heder.
Gamla och ärorika äro äfven verkstadens anor. Dess grundläggande
skedde i samband med arbetet på vårt folks kanske förnämsta storverk på
de fredliga idrotternas område: Göta kanal.
Motala verkstads grundläggare var nämligen grefve Baltzar Bogislaus
von Plåten i egenskap af chef för Göta kanalbolag.
Direktionen för kanalbolaget uppförde verkstaden för kanalens behof
efter ritningar af engelsmannen Daniel Fraser.
År 1822 började arbetet vid verkstaden. Regeringens medgifvande,
att der finge tillverkas ångmaskiner m. m. äfven för andra än kanalbolagets
räkning erhölls 1824.
Imellertid skiljdes snart nog verkstaden från kanalbolagets öfriga
verksamhet och öfvergick år 1840 till ett nybildadt bolag, benämdt Motala
Mekaniska Verkstads Bolag, som inköpte densamma från Göta Kanalbolag
för 200,000 rdr banco.
År 1843 blef Otto Edvard Carlsund verkstadens chef, och sedan
dröjde det icke länge, innan densamma erhöll det verldsrykte för sina
tillverkningar, som den allt sedan och intill nuvarande tid vetat att häfda.
Öfver kapten Carlsund, som 1870 lemnade chefskapet vid Motala verkstad,
aftäcktes ock den 22 augusti 1889 ett monument på en höjd ej långt från
verkstaden. Under medaljongen af Carlsund står i guldbokstäfver: »Banbrytare
inom det Svenska ångbåtsbyggeriet». Efter kapten Carlsund kom kapten
Eric Unge till chefskapet och då han år 1876 lemnade sin befattning,
förflyttades ingeniören Sven Almqvist från afdelningen å Lindholmen i Göteborg
till arbetschef vid Motala verkstad.
Redan dessförinnan, under Carlsunds tid, hade imellertid bolaget
om-bildats till aktiebolag.
År 1867 stadfästades af Kongl. Maj:t på ansökan af ståthållaren
friherre C. A. Manderström och kaptenen Patrik Reutersvärd ordning för detta
aktiebolag, kalladt Motala Mekaniska Verkstads Aktiebolag. År 1876
stadfästades ny ordning för nyssnämda bolag. Aktieegarne i det 1867 bildade
bolaget hade skyldighet att i händelse af behof tillskjuta högst 500 rdr
utöfver aktiernas nominella belopp, 5,000 rdr.
År 1876 ökades bolagets aktiekapital från 3,000,000 till 4,000,000
kronor, då ofvannämda skyldighet för aktieegarne bortföll. Under den för
landets industri kritiska tid som derefter inträdde, hade bolaget att bekämpa
allt större svårighet för att kunna fortsätta sin verksamhet och såg sig
slutligen år 1891 nödsakadt att afträda sin egendom till konkurs.
Konkursförvaltningen såg sig ur stånd att på annat sätt afveckla affären
än genom ett frånskiljande af afdelningarne vid Lindholmen, Norrköping och
Oscarshamn från hufvudaffären Motala Verkstad som inköptes af ett nytt
bolag, kalladt Motala Verkstads Nya Aktiebolag, för hvilket ordning
faststäl-des den 29 april 1892.
Under de år Motala bolag omfattade äfven afdelningarna i Göteborg,
Norrköping och Oscarshamn utgjorde tillverkningsvärdet per år vid pass
7,000,000 kronor.
Nu, sedan Motala verkstads nya aktiebolag omfattar endast verkstäderna
vid Motala, belöper sig årliga tillverkningsvärdet till cirka 2,000,000 kronor.
Under nuvarande gynsammare förhållanden har det lyckats verkstadens
för-valtning att göra företaget såsom affär afkastande, på samma gång som Motala
verkstads goda anseende bibehållits och ökats. Beträffande affärens utveckling
och omfattning torde följande siffror och fakta lemna besked.
Arbetsstyrkan, som år 1822 utgjorde 22 man, har stigit år från år.
Motala verkstad sysselsätter nu i rundt tal 900 arbetare.
Redan år 1831 började ångbåtsbyggeriet vid verkstaden, då
ång-båtarne »Motala» och »Rosen» utgingo derifrån.
Sedermera har vid verkstaden och dess filialer bygts och tillverkats
ångbåtar, ångmaskiner, lokomotiv, jernvägs- och landsvägsbroar jemte en
stor del andra industrialster i betydande mängd och för snart sagdt alla
delar af jorden. Ensamt till Kaspiska hafvet och Wolgafloden har Motala
bolag levererat omkring 70 större och mindre ångbåtar och farkoster.
Vid verkstadens år 1843 anlagda valsverk har en betydande
tillverkning för Sverige och utlandet af olika produkter egt rum. På senare åren
har Motala verkstad uppnått en större afsättning på utlandet af verktygs- och
andra stålsorter m. m.
Af svenska statens mera betydande krigsfartyg har Motala bolag
levererat de första, deribland monitorerna John Ericsson, Thordön, Tirfing
och Loke samt pansarbåtarne Svea och Göta förutom andra af mindre typ.
Sveriges första torpedkryssare är nu bestäld hos Motala bolag.
Lokomotivtillverkningen är högt uppdrifven vid verkstaden. Till Sveriges
statsbanor har verkstaden levererat 112 stycken lokomotiv med tendrar och
en mängd till enskilda banor. För Ryssland äro nu 6 stycken lokomotiv
under arbete, den första ryska lokomotivbeställning i Sverige.
Motala verkstad är belägen i Östergötlands län och Aska härad.
Jordarealen utgör 450 ar. Fastigheten är taxerad till 1,822,500 kr.
Verkstaden har läkare och sjukhus. Bibliotek och läsesalong finnas i ett
förenings-hus, der arbetarne hålla sina sammankomster. En aftonskola har äfven under
de senare åren inrättats, hvari undervisning för yngre och äldre meddelas.
För den olika tillverkningen består Motala verkstad för närvarande af:
Snickeriverkstad, maskin- och filarverkstad, lokomotiv-verkstad,
plåt-slagareverkstad, hjulverkstad, båt- och brobyggnadsverkstäder, klensmedja,
jern- och metallgjuteri samt valsverk för plåt, fagon- och finjern,
ånghammarsmedja, martinverk, puddelverk och smedja för verktygsstål m. m.
Skepps-dockan, som ligger på norra sidan af kanalen, arrenderar verkstadsbolaget
af Göta kanalbolag. Maskinverkstäderna drifvas sedan år 1893 till större
delen genom elektrisk kraftöfverföring. Den elektriska belysningen består af
52 båglampor och 300 glödlampor.
Under det nya bolagets tid har tillverkats, inköpts och uppsatts mellan
30 och 40 stycken arbetsmaskiner af bästa och nyaste konstruktion.
De mest omfattande försigtighetsmått för arbetarnes säkerhet under
arbetet hafva också vidtagits.
Uti valsverket äro flere förbättringar införda, så t. ex. äro alla de
gamla ugnarne borttagna och ersatta med andra af tidsenlig konstruktion.
Verkställande direktör i Motala Verkstads Nya Aktiebolag och
arbetschef är sedan år 1892 Carl Ångström. Han föddes 1856 vid Tabergs grufva
i Vermland. Föräldrarne voro professor C. A. Ångström och hans fru i
första giftet Carin Wahrenberg. Han genomgick Tekniska högskolan, gjorde
studieresa och vistades i Amerika 1876—1884, var ritare och konstruktör
vid Pennsylvania-jernvägen och Washburn & Moens jernverk samt chef för
det senare bolagets konstruktionsafdelning 1880, har utgifvit Turbinteori,
belönad med Polhemsmedaljen, blef konstruktör och maskiningeniör vid Stora
Kopparbergs Bergslag 1884, statens yrkesinspektör år 1890, är medlem af
Svenska teknologföreningen, Amerikanska maskiningeniörsföreningen och
Bergsingeniörsinstitutet.
Bolagets styrelse utgöres af: landshöfding F. A. Boström (ordförande),
bruksegaren Wilh. Tham, bruksegaren A. Lindman, bankiren Carl Cervin
och direktören Carl Ångström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 11 11:56:56 2022
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0067.html
