- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
71

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindholmens Verkstads Aktiebolag Göteborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Lindholmens Verkstads Aktiebolag Göteborg.



Bland de industriella anläggningar i vårt land, som vidt kring verlden
hedrat det svenska namnet och lemnat exempel på, hvad svensk
storindustri kan åstadkomma, intager den invid Göteborg belägna
Lindholmens mek. verkstad ett framstående rum.

Verkstadens begynnelseår infaller på midten af fyratiotalet.

Det var dåvarande grosshandlaren Th. W. Tranchell, en för Göteborgs
bästa ifrigt och med framgång verkande samhällsmedlem, som var verkstadens
förste märkesman och under den tidens outvecklade, mindre pröfvande
industriella förhållanden ledde dess unga öden med en energisk banbrytares kraft.

Under de första åren blef sålunda vid Lindholmen anlagd den första
slipen på Sveriges och Norges vestkust.

De första sjelfständiga arbeten, som verkstaden levererade, frånsedt ett
större antal reparationer å haverister från ’nar och fjerran, utgjordes naturligt
now af mindre ångfartyg, men trots sin ungdom pröfvade Lindholmen sina
krafter äfven på beställningar af större och mera fordrande natur, såsom
ån-garne Lorenz Bager, Gustaf Adolf och Gustaf Wasa, hvilken senare under
många år med lycka underhöll förbindelsen mellan Göteborg och London.

År 1859, sedan den dittillsvarande ledaren dragit sig tillbaka och ingen
af hans medintressenter vare sig ville eller mäktade åtaga sig chefskapet för
den i snabb utveckling stadde verkstaden, inköptes densamma af det kända
etablissementet vid Motala ström, Motala mekaniska verkstads aktiebolag, som
ombildade Lindholmen till en filial under sig.

Från detta år, 1859, daterar sig Lindholmens storhetstid.

Det förtroende, verkstaden sedan vunnit, och den aktning för sig sjelf,
som alltifrån dess begynnelse varit kännetecknande för verkstaden, nemligen
att endast utlemna gediget, fullgodt arbete, blefvo numera i ännu högre grad
befästa, och verksamhetsfältet ökades med det stigande ryktet.

Den man, som icke blott för sin tid utan äfven för alla tider knutit
sitt namn outplånligen fast vid Lindholmens verkstad, och hvilken utan
gen-sägelse har. största förtjensten af, att denna period blef en glansperiod var
ingeniör C. E. Norrman, på hvilken valet föll, då Motalaverkstaden hade att
utse chef för den medarbetande broderverkstaden.

Ingeniör Noriman var en synnerligen begåfvad person och egde en för
de skilda riktningarne inom sitt fack sällspordt skarp blick, parad med kraft
och energi.

Den mångfald af omändringar, som nu i rask följd inom verkstadens
område företogs, var uteslutande eller nästan uteslutande hans verk. och han hade
icke många år fört spiran innan Lindholmens verkstad ryckt upp i främsta ledet
bland vårt lands med utlandet konkurerande industriella företag.

Betecknande för den storartade uppblomstring, verkstaden under hans
ledareskap gick till möte, är redan det faktum, att arbetsstyrkan som vid
ingeniör Norrmans första tid blott uppgick till några hundra man, vid hans
afgång år 1885 stigit till 1,100.

Under denna 26-åriga, välsignelsebringande verksamhet hade direktör
Norrman glädjen att se den ena större och mindre ångaren efter den andra
glida ned från stapelbädden, för att sedan i såväl in- som utlandet gå ut att
ytterligare befästa verkstadens anseende.

Vi vilja äfven här erinra om, att det var under ingeniör Norrmans tid,
verkstaden hedrades med förtroendet att bygga den första svenska pansarbåten .Svea».

Bland de mera väsentliga förbättringar inom verkstaden som vidtogos
under de nämnda åren anse vi oss, utom de här ofvan redan omtalade
nyda-ningarne, böra påminna om den stora 350 engelska fot långa och 50 eng. fot
breda torrdocka som fullbordades 1875, jemte ny ångkran om 50 tons lyftkraft.

Den allra sista tiden af direktör Norrmans verksamhet vid Lindholmen
var måhända icke egnad att för den gamles blickar teckna den närmaste
framtiden så ljus och lyckobringande för verkstaden, som han tänkt sig den. Det
vill dock synas, som om den, hvilken har menniskornas öden i sina händer,

ville skona honom, som nedlagt hela sin mannaålders kraft på utbildandet och
höjandet af detta efter svenska förhållanden storslagna etablissement, från att
sielf som befälhafvare se det stolta fartyget nästan hopplöst kryssa fram mellan
de bränningar som tryckta konjekturer uppröra.

Ty ingeniör Norrman hade redan öfverlemnat sin ansvarsfulla post till
sin efterträdare, förutvarande i:ste verkmästaren, ingeniören Emil Ternberg,
hvilken gjort sig känd inom såväl eget land som i utlandet för att vara en
ovanligt dugande och praktisk fartygsbyggare och af arbetarne synnerligen
uppburen forman, då Motala verkstads aktiebolag, under hvilket Lindholmens
verkstad sorterade, icke längre förmådde uthärda det hårda tryck, som bristande
kapitaltillgång inom landet och dermed följande stagnation inom storindustrien
framkallar, utan i likhet med en del andra dylika företag, hvilkas löpande
administration kräfver stora summor, såg sig nödsakad att för en tid nedlägga
all sin verksamhet.

Det såg då ett par år bortåt rätt mörkt ut för Lindholmens verkstad;
men att låta dessa långa års sträfvanden gå så att säga, spårlöst förbi, att
låta en i hela vårt industriella lif så djupt ingripande kraft som Lindholmens
verkstad varit och måste vara, år efter år ligga overksam, kunde icke länge
få ske. Några penningestarka, för fosterlandets bästa intresserade män trädde
derföre fram, ställde sig i spetsen för ett nytt bolags bildande, med endast
Lindholmens verkstad som operationsfdlt och ryckte sålunda ånyo upp
etablissementet ur den lägervall, i hvilken det af omständigheternas hårda slag råkat.

Det var den 17 Okt. 1892, som Lindholmens verkstad åter trädde i
verksamhet under namn af Aktiebolaget Lindholmens Verkstads Arrendatorer,
hvarefter detta bolag den 1 :sia april 1894 öfvergick till ett bolag kalladt
Lindholmens Verkstads Aktiebolag, i hvilket de flesta af arrendebolagets delegare
ingingo.

Det ansvarsfulla kallet som teknisk direktör och ledare af det hela
öfverflyttades nu på ingeniör Sven Almqvist, som arbetat under såväl Motala
bolags forne chef Carlsund som ock under en lång följd al år under
Lindholmens förestående ingeniör Norrman och under Motala bolags svåra tid stått
såsom teknisk ledare för hela detta etablissement med dess filialer.

Glädjande nog har också Lindholmens verkstad, rustad som aldrig
tillförne att kunna häfda sitt gamla anseende, sedan nyssnämnda år 1892 sett
sin storartade verksamhet åter krönas med en mindre vanlig framgång.

Rättvist är ock att framhålla, att det nya bolaget inom sig och sin
styrelse räknar män, hvilka med öppen blick för de i sanning stora kraf,
nutidens inom skeppsbyggeriet långt utveeklade teknik ställer på en verkstad
med Lindholmens föregåenden, icke ansett några ekonomiska offer för
kännbara för att kunna ställa sin verkstad i främsta ledet.

Vi erinra då först om den nya slipbyggnaden, som fullbordades hösten
1895. Vidare har verkstaden erhållit nytt elektricitetsverk, nytt pannhus, nytt
fullständigt maskineri för verkstadens hela drift, ny tidsenlig kontorsbyggnad
m. m. dessutom inköpt ett antal nya större och mindre arbetsmaskiner. Vidare
är anläggning af hydrauliska anordningar för plåtbockning och nitning beslutad
och under utförande. I samband med den nya slipanläggningen har äfven
sliphamnen med dertill hörande vattenområde blifvit utvidgad med en yta af c:a
3,000 qv:mtr, för att kunna mottaga det för hvarje år ökade antalet vinterliggare.

Vi få icke heller förgäta att omnämna alla de reparationer, som
verkstaden undergått, hvarigenom den erhållit ett dess stora anseende fullt värdigt
yttre och uppstått liksom i föryngrad gestalt.

Vi afsluta denna vår redogörelse med en del siffror, som framhålla
verkstadens effektiva förmåga.

Från 1859 till 1896 har vid verkstaden tillverkats och levererats 190
större och mindre ångare för in- och utlandet jemte ett stort antal
ångmaskiner och pannor till äldre ångare. Under samma period ha sliparne begagnats
af 3,283 och skeppsdockan af 663 fartyg.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:35:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free