- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
89

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludwigsbergs Verkstads Aktiebolag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Ludwigsbergs Verkstads Aktiebolag.



När man passerat den nya Söder Mälarstrand fram ända till uppfartsvägen till Hornsgatan, möter man, om man vill komma längre,
alldeles nedanför bergen en port, på hvilken man läser namnet
Lud-.vigsberg. Det är vid den kända och berömda mekaniska verkstaden
med detta namn, Jacques Lamms skapelse, man då befinner sig.

På denna plats har den, ehuru under tidernas lopp många gånger
utvidgad och förbättrad, legat i nu mer än 50 år. Affären började nämligen
den 7 September 1843, då dess grundläggare ingeniören Jacques Lamm af
Stockholms Hall- och Manufactur-Rätt erhöll sökt tillstånd att få öppna
densamma. Redan ett år förut hade han af Commerce-kollegium erhållit tillstånd
att anlägga och drifva gjuteri för jern och andra metaller äfvensom smedjor
jemte modell och öfriga till maskinbyggnad hörande verkstäder samt i början
af år 1843 af sin fader inköpt den tomt der gjuteriet skulle få sin plats.
Tomten, som nu med senare gjorda utvidgningar omfattar en areal af 11400
qv.-meter, är belägen mellan den nuvarande Söder Mälarstrand, den nu
förändrade Dufvogränden och Skinnarviksgatan. Nu resa sig der många både
stora och väl försedda verkstadslokaler. Men när Jacques Lamm med
gladt mod och okuflig energi började sin affar, lågo der endast några gamla
ruskiga byggnader, bland dem en af sten, som förut användts till hästmangel
och hvari nu det nya gjuteriet inrättades.

# Affären började som sagdt i liten skala, det första årets boksluts
ba-lance-konto uppvisade en slutsumma, som ej var större än 10,263 rdr 22 sk.

9 rst banco. Men Lamm var en driftig man och han sörjde för att den snart
nog utvidgades. Mot slutet af femtiotalet hade den vuxit derhän, att
verkstaden hade behof af eget försäljningsmagasin i staden inom broarna och äfven
nya verkstadslokaler voro af behofvet påkallade. Nytt större gjuteri anlades
på nyförvärfvad mark och der invid maskinverkstad. Visserligen medförde
1856 års kris en stagnation, men rubba den solida affärens grund förmådde
den ej och när dess åska rensat luften, var tiden åter inne för ett nytt ännu
kraftigare uppsving.

Nya verkstäder måste byggas och så tillkom mot 60-talets midt
»öfre verkstaden».

Men på expositionen 1866 följde en ny häftig affärskris. Seglen måste
refvas — tills i början på 70-talet ett nytt uppsving inträffar, hvars make
till-förene aldrig skådats. Uppsvinget var dock för häftigt; reaktionen kommer
mot decenniets midt.

Mot de brydsamma förhållanden, som då inträdde, hvilka dock snart
af verkstaden öfvervunnos, ansåg sig Jacques Lamm, hvars helsa då var
bruten, ej stark nog att ensam kämpa, hvarför han 1877 ombildade affären,
hvars firmanamn förut varit Jacques Lamm, Ludwigsbergs gjuteri och
mekaniska verkstad till ett aktiebolag med firma Ludwigsbergs Verkstads
aktiebolag. Bolagsordningen, daterad den 12 April 1876, angaf att aktiebolaget hade
till ändamål att inköpa den till Ludwigsberg hörande egendomen med
inventarier samt drifva Ludwigsbergs gjuteri och mekaniska verkstad.

Det nya Bolagets första omsorg blef ock att förbättra de gamla ej så
särdeles väl underhållna verkstads- och bostadslokalcrna samt
verktygsmaskinerna _ sådant hade under det rastlösa framåtsträfvandet icke alltid hunnits
med, och var ej heller på den tiden så alldeles modernt. Derför bygdes nya
verkstäder och arbetarebostadshus, nya, tidsenligare maskiner anskaffades, och
efter många år af stora pekuniära uppoffringar och osparad möda höjde sig
affären åter på alla sätt.

Till 1881 då hans son, affärens nuvarande ledare, efterträdde honom,
qvarstod Jacques Lamm själf som verkställande direktör i bolaget och ända
till sin död tillhörde han dess styrelse.

Om affärens utveckling under den tid den varit aktiebolag lemna dessa

siffror besked.

Derss omsättning var: Arbetarantalet var:

.................... 206,000 Kr. 1877.................................. 120

jgg0 ......................... 170,000 » 1880.................................. 7°

1890...........................741,000 . 1890....................................»38

...............................685,000 . 1895................................ =71

hvartill kommer ett tjugotal ingeniörer, ritare och bokhållare.

Som häraf synes nedgick omsättningen under de svåra konjunkturerna
,880 el obetydligt, men den höjde sig snart åter, så att verkstaden .890
nådde den största utveckling den hittills haft. Dess arbetarantal uppg.ck då
ett tag till och med ända till 3*5 man, en siffra som nu . år åter uppnåtts

Hand i hand med affärens tillväxt gick naturligtvis utvidgningen af
lokalerna, till dess dessa nu utgöras af bl. a. ett gjuteri af .,.50
qvadrat-meters areal a större maskinverkstäder, plåtslagareverkstad, 2 klensmedjor.
snickar, och ’mälarvcrkstad samt hopsättningsverkstad, och för närvarande
utvidga, verkstaden åter med ett nytt gjuteri om cirka 900 qvardratmeters yta,
ny större maskinverkstad och en storartad administrationsbyggnad. För dr, ten
finnas ej mindre ä» 5 ångmaskiner om cirka ,35 eff. hästkrafter, biand den,
en turbindynamo för belysningen om 50 eff. hästkrafter. Naturligt ar att verk
staden förfogar öfver cn storartad uppsättning af arbetsmaskiner alla af
mo-dernaste konstruktion.

Hvad etablissementets tillverkningar angå, så utgjordes de vid
grund-läggningen hufvudsakligen af handels- och byggnads-gjutgods, sedermera voro
de arbeten för jern vägs vagnar och fyrar. Efter 1883 ha de hufvudsakligen
utgjorts af byggnads- och diverse gjutgods, värmelednings- och
ventilations-apparater, pumpverk, ångsprutor och handkraftssprutor samt kylmaskiner och
bryggerimaskinerier. I synnerhet för sitt gjutgods och för sina ångsprutor och
pumpverk står verkstaden högt i rop både inom och utom landet.

Om det anseende den alltjemt åtnjuter vitna bäst de många
utmärkelser den erhållit vid alla de utställningar, der den med sina fabrikat täflat, såsom
Guldmedaljer i Barcelona 1888, Göteborg 1891. Första Pris:
Stock-oitn 1886, Kjöbenhavn 1888, Göteborg 1891, Randers 1894. Hedersdiplom
och Juryerkännande S:t Petersburg 1892, Turin 1887, Kristiania 1893,
och nu senast har verkstaden vid Industriutställningen i Malmö tillerkänts
högsta belöningen guldmedalj för dess utställning af brandredskap och pumpverk.

Hedern härför dela med verkställande direktören bolagets båda öfriga
styrelsemedlemmar direktörerna ingeniör A. J. Granell, chef för ritkontoret och
ingeniör A. F. Börjeson, föreståndare för verkstäderna samt styrelsesuppleanten
ingeniör E. Öhman. Men del i äran tillkommer äfven bolagets öfriga
tjenste-män och dess gamla och öfvade arbetspersonal, af hvilken vid 50-års-jubiléet
1893 ej mindre än 21 stycken erhöllo patriotiska sällskapets medalj för
långvarig och trogen tjenst. Af dem hade en tillhört verkstaden i 46 V*, en i 40,

5 öfver 30, 9 öfver 20 och de öfriga i öfver 15 år och många innehade då
redan samma hedrande utmärkelse. 1

Detta talar godt om kontinuteten bland arbetarne och förhållandet
mellan dem och deras arbetsgifvare. Men så sörjer äfven bolaget väl för dem.
Verkstaden eger arbetarbostäder för ett 50-tal arbetare, fonder för olycksfall .
i arbetet och pensionering med öfver 46,000 kronors kapital, hvarjcmte bland
arbetarne sjelfva finnes en af bolaget understödd sjuk- och begrafningskassa,
med ej mindre än cirka 17,000 kronors eget kapital.

Verkstadens grundläggare var som sagdt ingeniören Jacques Lamm
Tredje son af den inom de svenska manufakturiernas historia såsom väfvare,
färgare, tryckare, ljusstöpare, skeppsbyggare, redare och köpman kände
grosshandlaren Salomon Ludvig Lamm på Heleneborg, föddes han den 7 Sept. 1817.

Efter att tidigt hafva genomgått Kungl. Teknologiska institutet,
praktiserade han vid Nyköpings och Motala verkstäder, till dess han den 1 Juli
1839 embarkeracle till Tyskland, der han i Berlin ville både praktiskt och
teoretiskt förkofra sina kunskapsmått.

Försedd med varma rekommendationer till Oberbergrath Krigar i Berlin,
lyckades det honom att genom dennes bemedling erhålla anställning vid
der-varande Kungl. gjuteri, hvarjemte han samtidigt på ledig tid kunde följa en
del föreläsningar vid Berlins universitet.

Efter en kortare resa i Sachsen, begaf han sig i mediö af Juni 1841
åter på vandring, denna gång med Paris till mål. Här stannade han något
öfver ett år och lyckades få anställning hos den verldsbekanta firman Cail &
C:o. På ledig tid ritade han åt grefve Adolph v. Rosen, som i Paris var John
Ericsson behjelplig att exploitera dennes propeller.

Mot hösten 1842 begifver han sig åter till hemmet, fast besluten att
derstädes skapa sig en ny verksamhetssfer. Här anlade han då som nämnts
Ludwigsberg, hvilket han som vi äfven nämnt ensam skötte till 1877, och till
1881 ledde som verkställande direktör i dess aktiebolags styrelse, hvilken han
äfven sedan tillhörde allt till sin död den 24 Juni 1891.

Ludwigsbergs nuvarande chef ingeniör Carl Robert Lamm föddes den
4 Aug. 1856, genomgick Maria skola och slutade i secunda på gymnasium
1871, praktiserade vid Motala gjuteri och verkstad 1871 och 72, ingick vid
k. tekniska högskolan 1873 och utgick som ingeniör 1876; ingick då genast
som ritare vid Ludwigsberg, blef 1878 verkmästare der och 1881 verkställande
direktör. Som sådan öfvertog han affären under en svår tid och brydsamma
konjunkturer men har icke dess mindre omskapat den till hvad den nu är,
utvidgat och förbättrat alla dess lokaler och genom att pietetsfullt följa
traditionerna från grundläggarens tid ytterligare befäst dess anseende på samma
gång som han ökat dess omsättning.

Ifrig vän’af konst och konstindustri har Lamm visat sitt intresse
härför dels genom hopbringandet af vackra samlingar, hvilka han upplåtit för
studerande, dels genom gåfvor till statens konstsamlingar, dels ock genom att på egen
bekostnad hafva låtit restaurera ett af gemaken i Gripsholms slott. 1896 invaldes
han som ledamot i statens inköpsnämd för lefvande svenske konstnärers arbeten. 1
Sitt intresse för andra kulturela sträfvanden har han ådagalagt genom bidrag
till forskningsfärder, vetenskapliga undersökningar o. d. Sedan flere år är
han ledamot i Styrelserna för Svenska Slöjdföreningen och Sv.
Teknolog-föreningen och i Slöjdföreningen fungerar han som första utskottets, det
tekniska utskottets, ordförande. 1894 invaldes han som suppleant uti
Drätselnämndens andra afdelning. 1892 utnämndes han till riddare af Kongl. Vasaorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:35:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free