- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
93

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munktells Mekaniska Verkstads Aktiebolag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Munktells Mekaniska Verkstads
Aktiebolag.





Bland vår mekaniska industris stormän intages en af de främsta
platserna af den stora Eskilstuna-industriens typiske representant Johan
Theofron Munktell och bland de etablissement, som gjort det svenska
namnet mest kändt och hedradt inom samma bransch, tillkommer en
rangplats de af honom grundlagda verkstäderna.

Då deras historia i det stora hela sammanfaller med Johan Theofron
Munktclls börja vi vår redogörelse för densamma med en skildring af hans
eget lif och verksamhet.

Son af dåvarande komministern sedermera kyrkoherden Johan Fredrik
Munktell och hans maka Kristina Charlotta Holmberg föddes Johan Theofron
den 20 mars 1805 å Kärrbo komministergård. Mekaniska anlag funnos af
ålder i slägten. Redan hans farfar och farfarsfar hade som tjenstemän vid
Falu grufva visat prof på dylika. Hos Johan Theofron framträdde de utpräglade
redan under barndomen. Som liten gosse fick han under faderns ledning öfva
sig i handslöjd, med att smida, fila och svarfva och visade dervid så utpreglad
fallenhet för dylika arbeten att hans lefnadsyrke deraf bestämdes.

År 1822 började han, 17 år gammal, på allvar arbetet inom det område
han skulle egna sin tid och sina krafter. Han erhöll då anställning hos en af
sin tids mest ansedde teknici bergsrådet G. Broling i Stockholm. Han arbetade
hos Broling dels med filning och svarfning samt instrumenters hopsättning,
dels, då denne var myntguardien, med prof å för myntet afsedda guld- och
silfverplantsar.

Han arbetade ihärdigt och samvetsgrant och redan 1823 erhöll han en
uppmuntran härför i form af ett årligt stipendium å 200 rdr b:co från
jern-kontoret mot skyldighet att biträda Broling med tillverkning af gjutstål å ett
på jernkontorets bekostnad i hufvudstaden anlagdt gjuteri. Efter att ha
om-bildat och på allt sätt förbättrat detta fick Munktell 1828 öfvertaga det för
egen räkning. 1826 hade han dessutom erhållit den hedrande men lika
ansträngande som ansvarsfulla befattningen som verkmästare vid K. Myntet, hvars
hela från Polhems tid härstammande, nu föråldrade maskineri han
omorganiserade samt i samarbete med Owen förnyade.

Samtidigt härmed hann han dock med att utföra en del vigtiga och
betydelsefulla arbeten för egen räkning såsom hydrauliska sträckmaskiner för
jernprofning åt Furudals och Hörle bruk, riktinstrument för kanoner åt
artilleriförrådet, stansar lör pressning af gevärskulor, en tryckpress åt Aftonbladet m. m.

Hittills hade han dock förnämligast arbetat som biträde åt andra. 1832
inträdde en vigtig förändring i hans lif, i det han då började på allvar arbeta
för egen räkning. Detta skedde i samband med att han från Stockholm
förläde sin verksamhet till den plats, der den skulle utvecklas till en så stor
omfattning och betydelse för hela vårt land, till Eskilstuna.

Han erhöll nämnda år från dåvarande direktionen för Carl Gustafs stads
gevärsfaktori och Eskilstuna fristad ett anbud att derstädes anlägga en mekanisk
verkstad för ändamålsenliga arbetsmaskiner, redskap och verktyg åt dervarande
manufakturister. Han antog anbudet, hvarmed var förenadt ett anslag af
200 rdr banco årligen i 3 år, lemnade myntets tjenst och började i Eskilstuna
den verksamhet som var uppslaget till de väldiga Munktellska verkstäderna.
Det var till en början en ganska obetydlig anläggning han löretog sig, inrymd
i en förhyrd lokal vid Rademachergatan. Arbetarne voro få och lokalen
anspråkslös liksom de pekuniära resurserna. Men af snille, energi och
arbets-kärlek fans hos Munktell så mycket mer, och derför lät ej heller framgången
länge vänta på sig.

Snart hade verksamheten vidgats derhän att behofvet af egna
verkstadslokaler med nödvändighet gjorde sig gällande. 1837 begärde och erhöll
Munktell äfven några af de tomter rikets ständer norr om ån upplåtit åt

Eskilstuna fristad till bebyggande. Han började der, på den tomt verkstäderna
ännu intaga, uppfora byggnader. De första voro färdiga 1839. Sedan dess
ha tomterna genom af konung och riksdag upplåtet ytterligare område från
Eskilstuna kungsladugård ökats tills de nu intaga ett utrymme af 5816 hektar
eller 11 tunnland och 25 kappland och verkstadsbyggnaderna ökats och vidgats
i mån af behof, tills taxeringsvärdet å samtliga tomter och fastigheter 1895
uppgick till 482200 kronor. En betydlig del af de gamla verkstäderna fick
1895 ge rum för nya af tidsenlig konstruktion med nyaste och ändamålsenligaste
arbetsmaskiner. För närvarande utgöras verkstadsbyggnaderna af flere olika
byggnadskomplex med 2 turbiner för vatten och 3 ångmaskiner om
tillsammans 200 hästkrafter som drilkraft samt ej mindre än 250 arbetsmaskiner
af de mest olikartade slag.

När Munktell rigtigt fått sin nya verkstad i gång gjorde han år 1835
en resa till Sheffield för att der studera metoderna för gjutstålstillverkningen
liksom han å engelska statens gevärsfaktori studerade arbetsmaskinerna för
gevärs-tillverkningen, studier som för honom blefvo i högsta grad fruktbringande.
Återkommen till fosterlandet drog han sig tillbaka från äfven gjuteriet i
Stockholm och koncentrerade hela sin kraft på skötseln af etablissementet i Eskilstuna.
Detta kräfde också väl och mer än väl ensam sin man. Tillverkningen var
och måste under de första åren vara af det mest omfattande slag. Den
omfattade då t. o. m. tryckpressar efter Stanhopes system. Först efter 1840 kunde
verkstaden mer få begränsa sin tillverkning till sina specialiteter. Bland de
mer betydande arbeten verkstaden sedan dess utfört var en beställning år 1842
af arbetsmaskiner för Carl Gustafs stads gevärsfaktori till ett pris af 23000 kr.
den första. Bland öfriga dylika arbeten kunna nämnas den rörliga kupolen på
Upsala universitets observatorium, varmvattenapparater för uppvärmning af
rikets samtliga länscellfängelser, Sveriges första lokomotiv »Förstlingen», Sveriges
första lokomobil med transportabelt tröskverk, Sveriges första slåttermaskin,
ett par hundra mekaniska väfstolar, ett 30-tal ångmaskiner, allt under
verkstadens första tid, vattenuppfordringsverk för Höganäs, 750 jernbeslagna kistor
för riksbankens kassahvalf m. m.

Verkstadens specialiteter hafva varit och äro lokomobiler, ångtröskverk,
ångmaskiner, ångmudderverk och verktygsmaskiner, hvarjemte under de senare
åren tillkommit spiralborrar, brotschar och gängverktyg.

Redan när verkstaden bestått i femtio år hade från densamma utgått
15 lokomotiv, öfver 800 lokomobiler och expresser, 450 transportabla tröskverk,
ett trettiotal ångmudderverk, ett par hundra cirkulärblocksågar halftannat
hundra grynkrossare, ett hundratal säkerhetskapsågar samt dessutom ett par
hundratal arbetsmaskiner m. m. Till och med 1896 ha der tillverkats 31
lokomotiv, 1423 lokomobiler, 1013 ångtröskverk och 50 ångmudderverk samt
en mängd fasta ångmaskiner och verktygsmaskiner af mångfaldiga slag m. m.

Affären började, som nämndt som Munktells privata affär. 1863 upptog
han som bolagsmän i densamma sin son fil. dr. Theofron Munktell och sin
systerson ingeniören Theofron Boberg, hvilka då under en följd af år arbetat
i firman, och 1879 ombildades affären till aktiebolag.

Som bevis på den ytterligare utveckling affären sedan dess nått kunna
anföras följande siffror. Dess tillverkningsvärde utgjorde 1879 346000 kr.,
1880 394000 kr., 1885 562000 kr., 1890 842000 kr., 1895 853000 kr. och
öfversteg 1896 en million kr. Antalet arbetare vid verkstaden var 1879 225
inberäknadt befäl och kontorspersonal och har sedan dess gradvis stigit tills det
nu utgör 425 personer.

Den man som började utvecklingen var som sagdt Theofron Munktell
d. ä. och ehuru han under de senaste åren af sitt lif lemnade ledningen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:35:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free