Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Aktiebolaget L. M. Ericsson & C:o Telegraf- och Telefonfabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktiebolaget L. M. Ericsson & C:o
Telegraf- och Telefonfabriker.
Dessa fabriker ha utvecklat sig ur en af L. M. Ericsson ,876
grund-lagd mindre verkstad, afsedd för utförandet af noggranna mekaniska
arbeten, tillverkning af telegrafapparater, matematiska och fysiska
instrument m. m. .
Före anläggningen af denna verkstad, hade Ericsson, som ar o 1
Vannskogs socken i Vermland 1846, förvärfvat sig gn.ndliga insikter. sitt fack.
Redan frin tidiga ä, hade han i sin hemtrakt och äfven pä andra stdan Kolen
arbetat å mindre mekaniska verkstäder och kom vid 20 års ålder till
Stockholm, der han erhöll anställning vid Ollen & C:os denna tid högt ansedda
verkstad för tillverkning af telegrafapparater och andra finare instrument. Efter
sex års grundläggande praktik vid denna verkstad anträdde Ericsson for vidare
utbildning en utrikes resa, hvartill han två särskilda gånger erhöll stipendium
af statsmedel. Under den tid af tre år, som denna vistelse utomlands varade,
fick Ericsson en värdefull praktik vid de förnämsta verkstäder . denna branche
i Tyskland och Schweiz.
Då den nya verkstaden varit i gång ett par år, började behofvet al
telefonapparater göm sig gällande. Ericson, som förutsäg den stora betydelse
denna artikel skulle få, tillverkade redan .878 telefonapparater, och hans
verkstad som redan kunde glädja sig åt leveranser af telegrafapparater till såväl
telegrafverket som jemvägarne samt fått godt namn lör solidt och smakfullt
arbete, hade synnerligen goda förutsättningar Dir en sådan tillverkning. Det
var dock ej förr än 1881, sedan Eriksson konstruerat sin allmänt kända och
omtyckta väggtelefon som denna tillverkning började taga god fart, och samma
år skedde den första större leveransen af telefonapparater till Gefle
telefonförening, hvarvid de Ericssonska apparaterna hade att utstå en skarp täflan
med de amerikanska Bellapparaterna, men afgick med så stor seger, att
sedermera hvarje telefonförening i hela Sverige tagit sitt apparatbehof från L. M.
Ericsson & C:os verkstad.
I Stockholm der de amerikanska apparaterna redan från början fått
fast fot genom Belltelefonaktiebolagets verksamhet, syntes Ericssons apparater
ej få komma till heders, men med Allmänna telefonbolagets uppträdande 1883
fingo de äfven här stor spridning och det torde ej vara oriktigt att söka ett
verksamt skäl till detta bolags framgång i dess användning af de svenska
apparaterna.
Efter väggapparaten konstruerades 1884 den likaledes väl kända
bordapparaten, som på senare tiden fått allt större och större användning. Af
såväl ena som andra arten af apparater har naturligtvis cn hel del variationer
allt efter olika behof framkommit och särskildt, sedan den utländska marknaden
blifvit så omfattande, att den tager fabrikernas största tid i anspråk, har en
mångfald typer skådat dagen. Som en kuriositet kan anföras den s. k.
jern-apparaten, der trä ej på något sätt ingår i konstruktionen och hvilken är
afsedd för de varma länder, der hvita myror inom kort förstöra de vanliga
apparaternas stommar.
Härjemte tillverkas telefonvexelbord och apparater af hvarje slag för
telefondriften, telegrafapparater, brandtelegrafer, mätningsinstrument och andra
elektriska konstruktioner å . svagströmsteknikens» område. Af de större
telefonstationer å närmare håll, hvartill L. M. Ericsson & C:o levererat vexel.
bordsuppsättning, kunna nämnas Stockholms allmänna telefonbolags hufvudsta-
tion och öfriga stationer i Stockholm, telegrafverkets stationer i Stockholm,
Göteborg och Malmö m. fl. städer, Köpenhamns Telefonselskabs nya, stora
station. För ny hufvudstation i Helsingfors äro vexelbord under arbete, och i
öfrigt ha äfven till de aflägsnaste platser, såsom t. ex. Kap, afgått fullständiga
stationsuppsättningar. Brandtelegrafer af fabrikens konstruktion och tillverkning
äro uppsatta i ett 30-tal städer i Sverige, Norge och Finland.
Fabrikens tillverkning har alltjemt stigit och bästa måttet härå utgöres
af det pr år tillverkade antalet telefonapparater. Tio år efter tillverkningens
början 1891 var produktionen 7118 telefonapparater, hvarvid fabriken
sysselsatte 218 arbetare. Under 1896 hade arbetareantalet stigit till 500 och
tillverkningen i proportion dermed. Den motsvarar ungefär 8 apparater för
hvarje arbetstimme året om. Under 1897, sedan äfven nya fabriken kommit
i gång, har antalet arbetare stigit till öfver 600.
Efter det från början, såsom naturligt var, Sverige utgjorde så godt
som-enda marknaden, har nu äfven så stor omsättning utomlands erhållits, att
denna uppgår till ej mindre än 85 proc. af tillverkningen.
Ericssons apparater gå nu jorden rundt och finna användning i såväl
Sydamerika som Kap och Indien, Kina, Japan och en mängd andra länder,
deribland ej minst England, både när och fjerran. Den 1 maj 1895 ombildades
affären till ett aktiebolag, med ett kapital af 1 million kronor. Bolagets
verkställande direktör är L. M. Ericsson och öfriga medlemmar i styrelsen, hans
mångåriga medhjälpare, verkstadsföreståndaren C. J. Andersson och
kontors-schefen A. Boström.
Verkstaden hade sin första lokal i egendomen n:o 5 Drottninggatan
och flyttades derifrån till n;r 29 Oxtorget. 1879 tog den en större lokal i
n:o 5 Norrlandsgatan i anspråk. Här insattes ångmaskin och
telefonfabrikationen uppdrefs, så att behofvet af ökadt utrymme snart blef oafvisligt. Då
inköptes tomten n:o 5 Thulegatan, hvarå uppfördes ett för fabriken afsedt hus,
hvilket år 1884 kunde tagas i bruk. Sedermera har detta, år 1890, ökats
med en å närgränsande tomt åt Rådmansgatan utförd tillbyggnad och slutligen
har under 1896 inköpts tre tomter i qvateret Taktäckaren, hvaraf en tomt,
den i hörnet af Kungstensgatan, redan är bebygd och tagen i anspråk. Det
å denna tomt uppförda fabrikshuset utgör en tredjedel af fabrikskomplexet å
området, mellan Kungstens- och Rensgatorna. Egendomen n:o 5 Thulegatan
innehåller, sedan byggnaden n:o 15 samma gata äfven tagits i anspråk, utom
kontors- och ritlokaler, verkstäder i 5 våningar och källarvåning. 1
källarvåningen inrymmes, utom ångmaskin, gjuteri orh smedja, å nedra botten, der
äfven materialförrådet är beläget, finnes maskinerier för verktygstillverkning,
1 och 2 trappor upp verkstäder för finare mekaniska arbeten och 3 trappor
upp förnicklingsverkstad samt montering och afprofning af telefonapparater.
Montering af vexelbord eger rum 4 trappor.
I fabriken n:o 15 Thulegatan innehåller källarvåningen maskinrum, smedja
och plats för större pressar af olika slag. Pressar af mindre storlek och
automatiska skrufsvarfveriet befinna sig å nedra botten. 1 trappa upp är
uteslutande fagonsvarfveri. 2 och 3 trappor upp är snickeri för tillverkning af
foder och stommar, och är särskildt maskineriet förlagt till våningen 3 trappor
upp. I. våningen 4 trappor upp finnes lackérverkstäder för trä och metall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 11 11:56:56 2022
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0101.html
