- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
127

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Vesterås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Vesterås.



Denna affär har uppstått genom sammanslagningen af tvenne:
elektri-ska aktiebolaget i Stockholm, grundlagdt 1883 med ett kapital af
£lf> 75,000 kr. af grosshandlaren Ludvig Fredholm, och Wenström &
Granströms elektriska kraftbolag, grundlagdt 1889.
Sammanslagningen skedde 1890. Bolaget, som då antog sitt nuvarande namn, bildades
med ett aktiekapital af minst ’/a, högst 1V2 million kr., hvaraf nu 1 million är
inbetald, och erhöll säte i Vesterås.

Den affär hr Fredholm 1883 började, drets först i liten skala med
verkstad på en del af en förrådsvind i Arboga mekaniska verkstad och kontor
i Stockholm. Sjelf var hr Fredholm ensam på kontoret i Stockholm, och i
Arboga fanns utom ett tekniskt biträde, ingeniör G. Wenström (bolagets
nuvarande verkställande direktör), för tillverkning och uppsättningar en arbetare
A. Rehlin (nu verkmästare vid bolagets fabriker) samt en hjelppojke.
Dessutom lemnade dynamomaskinens uppfinnare J. Wenström tillfälligt biträde med
konstruktioner och beräkningar.

Redan 1881 hade tanken på att börja en elektroteknisk affär uppstått
hos hr Fredholm, då han under en resa till England fått se en profbelysning
med elektriska båglampor enligt Brush’s system, hvilket var ett af de första
som löste frågan om elektriska ljusets praktiska användning. Hemkommen
anordnade han derför en profbelysning med Brushlampor biträdd deri af nämde
G. Wenström, och var just i begrepp att inköpa de nordiska Brushpatenten för
att på dem grunda sin affär, då på sommaren 1882 den första Wenströmska
dynamomaskinen blef färdig och kom i gång för belysning af Örebro qvarn.
Hr Fredholm beslöt då att i stället bygga sitt företag på denna maskin och
inköpte derför det svenska patentet kort derefter.

Från nyssnämnda ringa början utvidgades dock snart bolagets
verksamhet till allt större och större omfång. Verkstaden måste gång på gång öka
sitt område på vinden, och dertill uppfördes ett särskildt skjul för
profningar-Längre fram blefvo dock äfven dessa lägenheter för små och
dynamomaski-nerna för stora att kunna tillverkas på öfre bottnen, hvarför den elektriska
verkstaden flyttades till en då ledigblifven tillbyggnad af mekaniska verkstaden.
Ehuru först tillräckligt rymlig, blef älven denna, fastän tillbyggd, slutligen för trång,
så att fråga om helt och hållet nybyggd verkstad på annan plats måste tagas
i öfvervägande.

Emellertid hade denna verkstadens utveckling, som naturligtvis åtföljdes
af stigande antal arbetare samt ökad kontors- och teknisk personal, gått hand
i hand med utvidgning af verksamheten och ökning af personalen vid
Stockholmskontoret. Dervarande förråd af materiel för anläggningarne ökades
allt-jemt och rymligare lokaler måste anskaffas gång efter annan. Dertill anlades
en verkstad lör mindre metallarbeten, instrument och dylik materiel, hvilken
verkstad äfven utvidgades med tiden.

Det visade sig dock efter några års förlopp, att elektriska aktiebolagets
kapital var för knappt att tillåta verksamhetens utvidgning till den grad, som
marknadens tillväxt och teknikens framsteg skulle kunna ge anledningen till.
Elektriska aktiebolaget inskränkte sig derför hufvudsakligen till
belysningsan-läggningar, äfven sedan elektriska kraftledningar började att få användning
och sådana anläggningar derför skulle hafva utgjort en väsentlig del af
bolagets verksamhet.

Ett särskildt bolag, Wenströms & Granströms elektriska kraftbolag,
bildades i stället 1889 mellan grufdisponenten G. A. Granström och Elektriska
bolagets ofvannämnde ingeniör G. Wenström, hvilket trädde i förbindelse med
Elektriska aktiebolaget på så sätt, att det senare förbehöll sig
belysningsom-rådet och lemnade elektriska kraftledningar och andra områden al
elektrotekniken åt det förra, hvilket dock skulle taga maskineri och annan materiel från
Elektriska aktiebolaget. Detta samarbete fortgick en tid, men blef dock endast
en förberedelse till den genomgående ombildning af Elektriska aktiebolaget,
hvilken, som nämndt, verkstäldes 1890, då detta bolags resurser, såväl i
kapital som isynnerhet i verkstadslägenheter hade blifvit alltför knappa.

Det nya bolaget, som under namn af Allmänna Svenska Elektriska
Aktiebolaget i sig upptog de båda äldre bolagens affärer, började sin
verksamhet i januari 1891.

Af flere föreslagna orter utsågs Vesterås till bolagets säte, och nya,
rymliga verkstäder, förrådshus och kontorslokaler uppfördes der under loppet
af 1891, så att inflyttningen kunde ske i verkstäderna under januari 1892
och i de öfriga lokalerna inom få veckor derefter.

Arboga mekaniska verkstad hade första året utfört allt maskinarbete
åt Elektriska aktiebolaget, så att den elektriska verkstaden endast hade
lind-ningar, isoleringar och hopsättningar på sin del. Men allt eftersom de
utvidgade lokalerna gåfvo utrymme för flere och större arbetsmaskiner, så
öfver-flyttades till den elektriska verkstaden allt mer af maskinarbetet, hvilket
minskade beroende af mekaniska verkstaden blef nödvändigt, sedan omsättningen
ökats. Då derför verkstaden förlädes till de nybyggda lokalerna i Vesterås,
voro dessa anordnade så rymliga och försågos de så tillräckligt med
arbetsmaskiner af alla behöfliga slag, att allt maskinarbete der kunde utföras.
Endast gjutningen af jerngodset utföres ännu vid Arboga eller annorstädes, innan
gjuteri äfven blir uppfördt vid verkstäderna i Vesterås.

Affärens utvidgning framgår bäst af följande grafiska tabell:

Den framgår derjemte af dessa siffror:

1883 tillverkades 16 maskiner och var omsättningen 65,000 kr. 1890
hade de stigit till resp. 36 maskiner och en omsättning af 240,000 kr. och
1895 till 2*8 maskiner och en omsättning af 710,000 kr. De byggnader,
öfver hvilka bolaget vid fabriken i Vesterås f. n. förfogar, äro:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:35:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free