- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
151

Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mälarevarfvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Mälarevarfvet.



Det varf, som nu har detta namn, och som särskildt på segel- och
roddsportens område är kändt, ej blott inom utan äfven utom vårt
land, har ganska gamla anor.

Varfvet som är beläget på östra ändan af Långholmen, fins upptaget
redan på den af Burman år 1751 upprättade kartan öfver Stockholm. Det
måste sålunda ha anlagts mellan detta år och 1733, då Tileei karta, hvarpå
det ej fins upptaget, utgafs.

Till en början var det endast ett mindre båtvarf. Det fick dock snart
större betydelse. Redan 1765 blef det skutvarf. Detta år Öfverläts det
nämligen af staden på arrende på 20 år till skutskeppareembetet mot en årlig
arrendesumma af 200 daler silfvermynt. 1766 transporterades arrendet på
segelmakaren Hans Wester, som alltså blef varfvets nästa innehafvare.
Sedermera gick det genom flere arrendatorers händer, tills det 1848 på en tid af
50 år, räknadt från 1851 till 1901, af drätselnämden utarrenderades till hrr
S. L. Lamm och G. Gummeson. Arrendesumman var då 133 rdr 13
skil-lingar banco.

Varfvet bibehöll då ännu från den tid det var i skutskeppareembetets
hand namnet Skutskeppsvarfvet.

S. L. Lamm och G. Gummesson förhyrde varfvet för att derstädes
drifva varfsrörelse, reparera Mälarskutor och Åländingar och på samma gång
bygga segelfartyg. Arbetena utfördes af varfvets eget folk, men den på andra
delen af holmen befintliga korrektionsinrättningens straffångar voro behjelpliga
vid fartygens upp- och nedtagande på land.

Hittills hade affärens utveckling gått långsamt, men nu tar den snart
snabbare fart. Den ökade sjötrafiken framkallade så t. ex. behofvet af sliprar,
och af dylika anlades å varfvet två. På dessa kan säkerligen det inom Sverige
högsta antalet fartyg pr år upptagas, nämligen 170 st.

År 1888 inträder varfvet åter i ett nytt skede. Då anlade nämligen
ett konsortium med kaptenen K. S. Lindmark i spetsen derstädes mekanisk

verkstad, hiss, kranar och öfriga inrättningar erforderliga för reparation och
nybyggnad af ångfartyg, något som sedan dess varit varfvets hufvudsakliga
sysselsättning. Nästa skede i varfvets historia inträffade, då kapten Lindmark
inom ett par års förlopp öfverlät det då fullständiga etablissementet i dess
helhet på ett bolag vid namn Långholmens nya varf och verkstads-aktiebolag.

Detta bolags aktiekapital var dock för litet för att kunna motsvara den
omfattning rörelsen då uppnådde, hvarför varfvet inom kort tids förlopp, eller
1891, åter vexlade egare och öfvertogs af ett kapitalstarkare bolag, dess
nuvarande innehafvare: Mälarevarfvets aktiebolag.

Under detta bolag har varfvet nått en för våra förhållanden storartad
utveckling. Dess omsättning, som 1892 ej uppgick till fullt 70,000 kr.,
uppgår nu till cirka 300,000 kr. Der bygges årligen ett tiotal nya ångare och
ligga hvar vinter till reparation mellan 30 och 40. Fem å sex segelfartyg
byggas der årligen och det är om vintrarne hem för ett 30-tal eller mer af
våra största kuttrar. Jemte dylika och kappseglingsbåtar, som alltjemt utgå
från varfvet, har det nu också fått en ny specialitet, som väl häfdar dess rykte:
mudderverk.

Bland de kuttrar, der bygts, må nämnas några af vår segelflottas allra
förnämsta, såsom »Doris», »Fri», »Vi två» och senast eröfraren af
Sinebry-choffpokalen »Blenda >.

Varfvets arbetare uppgå nu till ett antal af 200 å 250.

Bolagets styrelse består af: auditören och riddaren M. E. Bäckström,
ordförande, ingeniören H. A. Bertheau, verkställande direktör, öfveringeniör
A. E. Jacobi och auditör R. Öhnell samt jernvägstjenstemannen B. F. Burman
och bankir Axel Burman.

Den nuvarande verkställande direktören ingeniör Bertheau är född den
29 Maj 1863, anstäldes som varfschef 1891 och blef verkställande direktör 1892.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 18 01:02:42 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free