Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ljusne-Woxna Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljusne-Woxna Aktiebolag.
Bland våra svenska exportartiklar är det, som enhvar vet, ingen,
i kan täfla med vårt trä och vårt jern. Dessa ha sin gifna plats
på verldsmarknaden och utöfva, åtminstone inom trä varumarknaden,
ett om ej afgörande så dock högst betydligt inflytande på denna.
En gifven följd af detta är att i en skildring af den svenska industrien, de
firmor, som syssla med jern- och trävarurörelse, med afverkning och förädling
af våra skogar, brytning och förädling at våra malmbergs skatter, skola intaga
det främsta rummet. Af dubbel betydelse för vår industri måste i följd häraf
de firmor blifva som på en gång drifva verksamhet i båda brancherna. De
intaga sjellklart en dominerande plats inom vår svenska storindustri.
Bland dessa firmor intages ett af de allra främsta rummen af det bolag,
hvars namn läses öfver denna artikel: Ljusne-Woxna aktiebolag, en, hvad såväl
storleken af dess kapital som omfattningen af dess verksamhet beträffar, af
våra största och mest betydande affärer.
Den omfattande affärens grundläggare var grosshandlaren i Stockholm
Wilhelm Henrik Kempe, hvilken började densamma 1851—1853 och egdc
dess samtliga dåvarande egendomar och besittningar tillsammans med flera
andra delegare. Sedan Kempe 1881 inköpt öfriga meddelegares andelar,
öfvergick hela affären till Ljusne-Woxna aktiebolag, hvilket samma år bildades
med ett kapital af ej mindre än 6,500,000 kronor, som imellertid 1886, då
bolaget till sina förut egande bruk och egendomar äfven inköpte Sör-Ljusne
jernverk, ytterligare ökades till 7,800,000 kronor. Aktierna, ställda på viss man,
lyda å 10,000 kronor stycket. För närvarande eger bolaget sålunda jemte
ofantliga skogsområden Ljusne sågverk och jernverk samt Sör-Ljusne jernverk
och Maråkers jernbruk, samtliga belägna i Söderala och skogs-socknar vi’
Ljusnans utlopp i Bottniska viken.
Afven denna, nu så storartade och omfattande affär, har som de flesta
börjat i mindre skala och så småningom utvecklats. Exporten af trävaror
utgjorde således till en början endast några tusen standard. Nu uppgår den
till cirka 25,000 standards årligen.
Från Norr-Ljusne jernverk exporterades ända till 1883 endast tackjern.
Vid denna tid uppfördes der ett storartadt valsverk och sedan dess har
exporten derifrån utgjorts af 4 å 5,000 tons stång- och finvalsjern årligen. Genom
det 1886 skeende inköpet af äfven Sör-Ljusne jernverk, stegrades naturligtvis
än ytterligare tillverkningen. Derifrån exporteras årligen cirka 3 å 4,000 tons
s. k. råskenor, ståljern och billets.
1887 tillkom ännu en förändring i affären 50m ytterligare ökade dess
afsättning. Då nedflyttades från Furudals bruk till Ljusne, den förut der
befintliga kettingssmedjan, och från denna har sedan årligen utförts i medeltal
2 å 400 tons kettingar Jemte såg och jernverk drifver bolaget äfven \
Ljusne stor mekanisk verkstadsrörelse, framför allt för tillverkning af
ång-sprutor, ångbåtar, lokomobiler, sågramar och pumpverk. 1 synnerhet äro, s
kändt torde vara, Ljusne ångsprutor berömda. Verkstaden undergick 1876 en
betydlig utvidgning och ökar ständigt sin omsättning.
Sjellklart är att for denna väldiga skogs- och bruksrörelse skall
fordras en högst betydlig arbetarepersonal. Endast antalet af de vid Ljusne
ställda arbetare varierar alltså mellan 1,000 och 1,500 man, bönder, torpare
kolare oberäknade. Af dessa äro mer än hälften fast anställda.
Som här ofvan är nämdt äro sågverket och bruket belägna vid
Ljusnans utlopp i Bottniska viken i Söderala socken af Gefleborgs län. Verken
ligga 18 kilometer från Söderhamn och 14 kilometer från Söderala hållplats
på den staten tillhöriga Kilafors-Söderhamn-Stugsundsbanan. Läget invid
bruket med daglig ångbåtsförbindelse med Stockholm, Gefle, Söderhamn och
Hudiksvall är det fördelaktigaste man kan önska. Det är derjemte i hög
grad naturskönt och de ståtliga af hundratals arbetare lifvade verken med sina
susande sågar, sina dånande smedjor och väldiga flammande härdar bilda mot
bakgrunden af de mörkgröna skogarne och med den breda hvitskummande elfven
framför en tafla som sent glömmes, en tafla der äkta svensk natur och äkta
svensk arbetslust och idoghet sammansmälta till ett helt af imponerande verkan.
Etablissementet vid Ljusne — der ett icke obetydligt landtbruk äfven
drifves — består, som nämdt är, af sågverk, Norr- och Sörljusne jernverk
samt kettingssmedja, mekanisk verkstad och gjuteri.
Sågverket består af ångsåg med 16 ramar, af dem 3 dubbla och 4
kantverk, samt hyfleri med 2 hyflar och klyfsåg. Justeringen vid sågverkets
brädgård sker å 10 stycken kapverk, som drifvas med elektricitet.
Vid norra jernverket finnas 1 masugn, valsverk för grof-, medium- och
finvalsning samt 7 stycken Lancashire-härdar.
Vid Sör-Ljusne finnas 2 masugnar, 6 Lancashire-härdar samt valsverk för
råskenor.
Härtill kommer jemte mekaniska verkstaden och gjuteriet samt
kettingssmedjan med deras olika lokaler, för verket erforderliga förvaltnings- och
arbetarbostäder, allt tillsammans bildande ett helt större, lifligare och mera
hefol-kadt än mången småstad. Juridiskt och administrativt hör verket tillsammans
med Söderala socken och östra Tingslaget af södra Helsinglands domsaga och
fögderi, der det ligger, men ecklesiastikt bildar det från och med år 1896 en
kapellförsamling för sig. Emellertid eger, som ofvan är nämdt, bolaget icke
endast dessa verk. Det besitter dessutom Sunnerstaholm, Dalfors och Woxna
bruksegendomar. Vid sistnämda ställe, ståtligt bebygdt och naturskönt beläget
vid Woxna elf, drifves utom jordbruk äfven stångjerns- och manufaktursmide.
Vidare eger bolaget mycket vidsträckta skogsområden. Dessa äro till största delen
belägna i Helsingland och Jemtland men till en del äfven i Dalarne och Herjedalen.
Verkets chef alltsedan 1883 är gre^ve W. v. Hallwyl. Bolagets
styrelse utgöres af honom samt hrr John Betjemann och P. E. Jullander.
Disponent för verken är e. o. jägmästaren Erik Lindström.
Verkets grundläggare grosshandlaren Wilhelm Henrik Kempe föddes i
Stralsund 1807. Vid slutet af 1830-talet började han idka grosshandelsrörelse
i Stockholm och 1853 anlade han Ljusneverken. Som chef för dessa
qvar-stod han ända till sin död 1883, då han efterträddes af sin måg grefve v.
Hallwyl. Denne föddes i Schweiz 1839. Han öfverflyttade till Sverige 1864
och blef 1873 svensk medborgare. 1890 erhöll han riddartecknet af K.
Nord-stjerneordens 1 klass och den 12 september 1896 invaldes han till
representant i riksdagens Första kammare. Dessutom är han Rechts-Ritter af
Preussiska Johanniterorden.
Under hans kraftiga och insigtsfulla ledning utvecklas de verk han
sköter alltjemt i omfattning och betydelse, och äfven i öfrigt är han en af de
män af hvilka det nuvarande fosterländska och näringsskyddande systemet har
mycket att hoppas särskildt för vår industris utveckling och förkofran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0191.html
