Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Olofströms Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olofströms Bruk.
Ibland industriella anläggningar af betydenhet inom Blekinge intagei
1 Olofström ett af de främsta rummen.
Bruket är beläget i Jemshögs socken af Listers härad, i när
heten af Hölje station cirka 31 kilometer från Karlshamn.
Det eger som industriell anläggning, gamla anor, ehuru det till en börjar
hade ett helt annat ändamål än sitt nuvarande. Det förmäles sålunda, att er
faktor vid namn Hans Carlsson redan år 1729 erhöll privilegium på anläggan
det af ett pappersbruk vid Olofström. År 1732 erhölls kungl. bergskollegii
privilegium på anläggande af ett jernverk, benämdt Petrifors, vid Baggebro
ström å Gillesnäs egor i Jemshög socken, men år 1735 medgaf kollegium
det skulle få förflyttas till Olofström. Längre fram anlades här vadmalsstamp,
kopparhammare (1777) och manufakturverk-, kvarn-, och sågverk m. m.
Olofström har sedermera haft många växlande öden. En del af de gamla
anläggningarna har försvunnit, och andra hafva uppstått för att åter i sin tur lemna
plats för nya.
År 1800 tillhörde bruket Olof Olsson & Son i Karlshamn, och på
1830-talet egdes det af öfversten C. von Dannfelt, efter hvilkens död det
öfvergick till generalkonsuln Juhlin-Dannfelt. Han sålde det 1838 till herr F.
Rundquist. Under dennes tid anlädes der ett kopparvalsverk.
Ar 1866 sålde Rundquist bruket, som då hade kopparhammare och
valsverk, till Gustaf Gråberg, hvilken vid Olofström anlade manufaktursmedja,
gjuteri och mekanisk verkstad. 1873 inköpte bankiren Hugo Mamroth från
Berlin Olofström, som derefter undergick en hel mängd förändringar. Mamroth
nedlade kopparverket, och i dess ställe uppfördes smälthärdar med
ånghammare, vällugnar, grofvalsverk, tunnplåts verk, gjuteri och mekanisk verkstad,
pressverk och såg. Dessutom uppbygdes corps de logis, arbetarebostäder och
nya fabrikslokaler, allt för en anläggningskostnad af öfver 1,000,000 kr. Det
nyanlaggda etablissementet var hufvudsakligast afsedt för tillverkning af plåt
och plåtkärl. Företaget kröntes till en början med framgång. Fabrikaten hade
stor afsättning, och flera hundra arbetare funno här utkomst.
Men tyvärr skulle dessa förhållanden ej fortfara. Den förlamning, som
i slutet på 1870-talet inträffade inom affärsverlden, synnerligast inom
jern-industriens område, sträckte sina veikningar äfven till Olofström. Dess affärer
råkade på obestånd, och Skånes enskilda bank, som var störste fordringsegare,
såg sig nödgad att öfvertaga bruket. Bruksverksamheten uppehölls någon tid,
men fick en allt mer och mer tynande karakter, tills den efter ungefär ett års
förlopp helt och hållet upphörde.
I januari 1881 inköptes bruket af brukspatronen L. W. Larson, som
1884 sålde detsamma till d:r Gustaf de Laval och grosshandelsfirman John
Bernström & C:o i Stockholm. Det följande året ingick i detta bolag
Olof-ströms nuvarande disponent-, herr G. W. Roman, som samtidigt öfvertog
skötseln af brukets verksamhet. Detta bolag rekonstruerades är 1887, då nya
aktier utsläpptes, under namn af Svenska Stålpressnings-Aktiebo laget Olofström
med ett aktiekapital af 475,000 kronor. 1 detta nya bolag äro intresserade
flera af vårt lands mera framstående personer.
Styrelsen utgöres af fil.. d:r Gustaf de Laval, ordf., öfverste R. Sckuberl,
grosshandlarne B. A. Danelius och A. Bernström, Stockholm, samt herr G.
W. Roman, Olofström, den sistnämde brukets disponent och verkställande
direktör.
Att döma af Olofströms nuvarande verksamhet och det stora uppsving,
bruket under de senaste åren vunnit, kan man vara förvissad om, att det år
efter år skall se sin verksamhet alltjämt ökad. Sedan 1885 har bruket årligen
utvidgats, alla verkstäderna hafva ombyggts af sten, och flera större
nybyggnader, afsedda till arbetslokaler, hafva tillkommit. Dessutom ha nyuppförts
generator, glödugnar; förtennings-, förblyings- och galvaniseringsverk,
emaljugnar och smältugnar samt ett-gjuteri med tvennc kupolugnar m. m., allt i
tidsenligt skick. Olofström är ock nu Skandinaviens största fabrik i sin branche.
För närvarande arbetas vid bruket med 7 större och 2 mindre
pressverk, 35 trycksvarfvar, 10 jernsvarfvar, förutom en mängd af den nyare
teknikens -hjelpmaskiner för bearbetning af plåt och jern. Tillverkningsbeloppets
nettosumma har ock sedan 1884 mer än fyrdubblats, så att den 1894 uppgick
till 800,000 kr. netto. Denna stadigt ökade .afsättning för brukets
tillverkningar beror till en stor del af den soliditet och gedigenhet, som städse varit
utmärkande egenskaper för dess fabrikat.
Det är en mångfald af olikartade föremål, som tillverkas vid Olofström,
Bland dem må särskildt nämnas de artiklar bruket tillverkar för aktiebolaget
Separators i Stockholm räkning, såsom kulor, reservoarer, lock,
regulatorkoppar, förvärmare m. m. Vidare tillverkas mejeri- och kokkärl, såväl
för-tenta som emaljerade.
Bland andra tillverkningsföremål må nämnas förtcnta och förblyade
transportkärl och cisterner för oljor och sprit, gröfre pressningar af ramstycken till
bogievagnar, bröstkolfvar till lavetter samt ångpannegaflar, helpressade
sockerformar för sockerfabriker, granatkartescher, patronhylsor till bakladdningskanoner
och diverse fältutredningspersedlar. Till alla dessa artiklar användes
uteslutande prima svensk martin-stålplåt och för kok- och hushållskärlen m. m. rent
australia-bancatenn till förtenningen samt helt och hållet giftfria kemikalier för
emaljeringen Synnerligen stor uppmärksamhet ha Olofströms mejerikärl
tillvunnit sig.
Äfven konstsaker ha af bruket tillverkats, såsom helpressade
dryckeshorn, pokaler, sköldar etc., hvilka artiklar vid ett flertal utställningar tillerkänts
första priset. Något som förtjenar särskildt framhållas är brukets tillverkning
af dekorerade emaljarbeten, såsom brickor, hushålls- och prydnadsföremål m. m.
äfvensom emaljerade skyltar, deribland dörr-, firma-, annons- gatu- och
nummerskyltar, skyltar för jernvägarne, lutningsvisare, kurv- och kilometertaflor
m. m., förutom lösa bokstäfver och siffror i olika storlekar och färger.
Det nuvarande bruket har följande lokaler:
Kiirlfabrik med press- och planerverk. I denna lokal försiggår
tillverkningen af alla sorters hushålls- och mejerikärl samt delar för separatorerna.
Alla kärlen helpressas öfver stansar af olika modell. Pressningen kräfver en
ytterst noggrann behandling och till råmateriel användes, såsom redan förut
hlifvit påpekadt, prima svensk • martin-stålplåt. 1 denna verkstad arbetas icke
öfver 3 millimeter tjock plåt.
Att åse pressningen af de olika föremålen är särdeles underhållande.
Betrakta vi t. ex. en kaffekanna, så finna vi, att den göres i 6 olika
pressningar. En separator-cylinder tarfvar 10 sådana pressningar. Sedan de skilda
delarne äro färdigpressade och planerade, så nitas, falsas eller - sickas • de.
Derefter gå dessa kärl till de s. k. betsarne, hvaraf finnes en särskildt för de
kärl, som skola förtennas, och en för dem, som skola emaljeras.
Betsningen tjenar till att befria kärlens plåtyta från oxidering och få den
fullkomligt ren. För de kärl, hvilka förtennas, försiggår betsningen i en
särskild lokal och sker medelst kärlens neddoppande i utspädda syror. Härstädes
befinna sig äfven fem ugnar, afsedda för glödning af kärlen mellan
pressningens olika tempon.’ Sedan kärlen äro betsade, neddoppas de i-uti annan lokal
befintliga lennbad, hvilken doppning kallas för grundning. Derefter doppas de
i ytterligare tvenne tennbad, der kärlen blifva fina och släta. Efter denna
process gå kärlen till lödverkstaden, der de ej förut sammansatta kärlen
sammansättas, lödas och färdiggöras samt riktas, putsas och inpackas. Vid
senaste stora industriutställning i Köpenhamn erhöllo brukets mejerikärl första priset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/1/0221.html
