- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 2 /
169

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. W. Linderoths Urfabrik, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


G. W. Linderoths Urfabrik, Stockholm.



Det noggranhet och insigt kräfvande yrke, som benämnes urmakeri, räknar
f inom vårt land en fabrik som med heder kan jemföras med de bästa
utländska fabriker i detta fack; den verkstad som här ofvan
nämnts. Redan från sin början intog den ett framstående rum inom vårt land i
industriens häfder likasom den på täflan vid verldsutställningar bidragit att med
sina alster framhålla det solida och välgjorda svenska arbetet.

Linderoths Urfabrik grundlädes i Stockholm 1844 i egendomen n:o 28
Drottninggatan med försäljningsbod åt samma gata. Åt Stora Vattugatan och
inpå gården äro verkstäderna belägna. 1855 inköptes ofvannämnda egendom.
Fabrikens första alster bestod af en bordpendyl med slagverk, urtafla af guld
med inlagda kulörta emaljer infattadt i fodral af silfver; sedan efterföljdes den
under de första åren af väggur, pendyler, fickur med cylinder och ankargång,
ångbåtsur, skeppskronometrar m. m.

År 1854 tillverkades det första tornuret, som uppsattes på Tullgarns
slott och som bevis på arbetets duglighet kan nämnas att det ännu i dag är
i gång efter 43 års oafbruten tjenstgöring.

Till år 1871 hade tillverkningssiffran uppgått till 502 st. och år 1895
till 1939 st. ur.

Bland märkligare arbeten som från fabriken utgått kunna antecknas:

År 1861 en kronometer med fri gång för Stockholms Observatorium,
år 1886 ett tornur med qvartslag och fri gång för Linköpings Domkyrka,
1872 en milräkningsmaskin för 1,000 räkneverk till statsbanorna, 1880 ett
tornur för prinsens af Wales slott Sandringham i England, 1888 ett tornur
med qvartslag och vigtgång för Campinas i Brasilien, 1892 ett kalender-ur med
se-kundvisare om 1V1 meter och 1895 ett elektriskt ur med 15 visaretaflor för
Gefle södra station.

Dessutom märka vi tornur till domkyrkorna i Upsala, Skara, Kalmar,
Karlstad, för Stockholm i Storkyrkan, Klara, Tyska, Katarina och
Östermalms kyrkor, och flera torn- och stationsur till Norge, Danmark, Finland,
England, Frankrike, Ryssland och Amerika.

Urfabriksfirman G. W. Linderoth antogs år 1884 till Kongl. Hofurmakare.

Belöningar, som kommit fabriken till del vid utställningar äro 1896
guldmedalj, Malmö, 1896 extra pris, Malmö, 1894 silfvermedalj, Luleå,
1893 2 prismedaljer, Chicago, 1891 guldmedalj, Göteborg, 1891 första pris,
Göteborg, 1883 första pris, Örebro, 1881 första pris, Malmö, 1881
guldmedalj, Malmö, 1880 första pris, Borås, 1878 silfvermedalj, Paris, 1878 första
pris, Eskilstuna, 1877 första pris, Christiania, 1876 prismedalj, Philadelphia,
1876 första pris, Norrköping, 1873 förtjenstmedalj, Wien, 1872 stora
guldmedaljen, Moskwa,. 1872 första pris, Kjöbenhavn, 1871 första pris, Göteborg,
1868 första pris, Stockholm, 1868 andra pris, Stockholm, 1866 första pris,
Stockholm, 1866 högsta pris, Göteborg, 1865 första pris, Malmö, 1862
prismedalj, London, 1862 hedersdiplom, London, 1855 hedersdiplom, Paris, 1851
bronsmedalj, London, 1851 första pris, Stockholm.

De tre som fört verkstaden framåt till det anseende den nu åtnjuter,
äro grundläggaren G. W. Linderoth, hans maka Betty, född Cedergrén, och
deras son, fabrikens nuvarande innehafvare, John G. Linderoth.

G. W. Linderoth, fabrikens stiftare, föddes i Umeå 1816, började i
Stockholm sitt arbete i yrket 1829, och öfvertog 1844 den Malmströmska
verkstaden. Vid denna tid bestod urmakeriet i Sverige egentligen af
reparationsarbete, förutom i Dalarne, der väggur i simpla träfodral tillverkades som
husslöjd; Linderoth, som ansåg att äfven nytt arbete kunde lemna god
afkast-ning, beslöt att utvidga sina verkstäder, införskref från utlandet dyrbara
maskiner och modeller och snart visade sig de första alstren af den nya tillverk-

ningen på utställningarne i Stockholm och London 1851; genom fortsatta
bemödanden och ansträngningar lyckades Linderoth att höja sin verkstad till ett
etablissement, från hvilket utmärkta och driftiga arbetare, samt ett stort antal
välgjorda arbeten utgått.

Efter några dagars sjukdom lemnade Linderoth sin jordiska verksamhet
den 25 april 1871; af yttre utmärkelser som innan dess hade lemnats åt den
verksamme och driftige industrimännen må nämnas, att han var mångårig
ledamot i Svenska Slöjdföreningens styrelse, i Stockholms stads
Handtverks-förenings styrelse, stadsfullmäktig, juryman vid flere utställningar,
direktions-ledamot i fabriksfattigkassan, sedan år 1867 korresponderande hedersledamot
af »the society for the encouragement of art, manufactures and commerce» i
London. Svenska Slöjdföreningen utgaf en minnesteckning öfver honom i juni
år 1871.

Kongl. Serafimermedaljen tilldelades Linderoth år 1862 och Vasaorden
år 1868.

Betty Cedergrén, dotter till urfabrikören J. F. Cedergrén och hans
hustru, föddes i Stockholm år 1822. Efter slutade skolstudier arbetade hon på
faderns verkstad, och så ovanligt var på den tiden att en ung flicka arbetade
i ett yrke, att hon måste bära gosskläder och låta afklippa sitt hår för att icke
väcka för mycken uppmärksamhet i urbutiken, der hennes rika mekaniska anlag
utvecklades under faderns ledning.

År 1844 ingick hon äktenskap med ofvannämnda Linderoth och sedan
förestod hon i hans verkstad maskinafdelningen, der hennes flit var ett godt
föredöme för arbetarne. Äfven unga flickor anställdes der sedan och vunno
god insigt i yrket af den duktiga lärarinnan.

Fru Linderoth, som på utställningen i London 1862 erhöll »mention
honorable» för der utställda föremål, öfvertog efter mannens död verkstadens
ledning till år 1872.

Fru Linderoth kallades år 1889 till hedersledamot af »Stockholms
urmakare-societet» för långvarig och utmärkt verksamhet inom yrket och år
1892 till hedersledamot af Sveriges urmakare-förening.

John G. Linderoth, de föregåendes son, född i Stockholm den 18 maj
1848, öfvertog fabriken den 9 april 1872. Redan som ung inöfvad i
konstruk-tionsritningar och andra vid fabriken varande göromål, har han genom
vid-sträckta resor i utlandet förskaffat sig insikt i den verksamhet, som är
nödvändig för en nutida inrättning af detta slag, också har han genom
deltagandet i flera verldsutställningar framhållit sina fabriksalster och lått emottaga
flera höga pris som ett erkännande af sin verkstads framstående tillverkningar.

Linderoth har äfven blifvit hedrad med flera allmänna förtroendeposter,
så är han fullmäktig och kassaförvaltare i Stockholms fabriksförening,
ordförande i fabriksfattigkasse-direktionen, ordförande i Sveriges urmakare-förening
och ordförande i Stockholms urmakare-societet, styrelseledamot i Stockholms
Arbetareinstitut m. m.

Bland yttre utmärkelser erhöll Linderoth riddarkorset af Vasaorden
1888 och kallades till hedersledamot af Kjöbenhavns urmakeriförening 1896.

Vid firmans 50 års jubileum 1894 fick Linderoth mottaga många bevis
på aktning och deltagande från arbetare och vänner för den plikttrohet och
förtjenstfullhet som han alltid ådagalagt om sin verkstads anseende och duglighet.

Sludigen må vi bland de duglige medhjelpare, som varit och äro
anställda vid firmans verkstäder, framhålla fabrikörerna Fab. Höglund, C. G.
Schweder och C. F. Dahlbäck, hvilka hvar och en som verkmästare gjort sitt
bästa för att häfda namnet G. W. - Linderoth.

vVj/r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:59:48 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/2/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free