- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 2 /
217

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Böhlmarks Lampfabrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.







Arvid Böhlmarks Lampfabrik.



En industrigren bland de många, som efter skyddssystemets införande tagit nytt uppsving i vårt land, är lampfabrikationen. Under
Sr frihandelssystemet var konkurrensen från utlandet sådan, att någon
fabrikation af lampor eller lampdelar ej med framgång kunde bedrifvas här.
Nu har detta förändrats derhän att en lönande fabriksverksamhet är möjlig
äfven inom denna industrigren, en verksamhet ej blott för landets eget behof
utan till och med för export. Det etablissement som intager främsta rummet
i vårt land inom den nya industrigrenen är Arvid Böhlmarks fabrik vid
Högbergs-gatan å söder.

Firman har nu existerat i snart ett qvarts sekel. Den grundlädes redan
1872, Men till en början var det ren köpmansaffär den dref. Under trycket
af dåvarande tullförhållanden kunde den ej sjelf fänka på att tillverka de varor
som afsattes, utan måste intaga dem från utlandet och Norge. Under
sjuttiotalets gång började firman visserligen att äfven använda arbeten inköpta från
svenska fabriker och handtverkare, men det var i relativt liten skala och
jem-sides med utländska. Imellertid gjordes dock på detta vis redan nu början att
förskaffa lampindustrien hemortsrätt hos oss, och ett svenskt glasbruk,
Puke-bergs bruk i Småland, sedan inköpt af firman, började då att för dess räkning
tillverka glas, kupor och andra inom glasbruksindustriens område fallande
lampdelar.

Man fortskred så småningom på den inslagna vägen. Omkring 1880
träffades med Brefvens bruk i Nerike aftal om gjutning för firmans räkning
efter utländska mönster af lampdelar af jern. Alla dessa olika in- och
utländska delar sammansattes sedan af firman till färdiga lampor. Detta var
ju både obeqvämt och tidsödande, men bristen på tullskydd gjorde att
man ej kunde gå tillväga på annat sätt, och man måste fortgå dermed tills
1888 den nya tullagstiftningen inträdde. Då förändrades situationen och af
den forna lampaffären blef en verklig lampfabrik.

1886 hade firman inköpt den 32,000 qvadratfot stora tomt den nu
innehar med adressnummer 21 Katarina Högbergsgata, och der anlades t 888
tidsenliga fabrikslokaler för en fullständigt sjclfständig tillverkning af lampor och

fotogenkök. Der finnas nu fabrikslokaler för pressning och tryckning af
metall, för galvanisering, den största och mest utbildade i Sverige, för lackering
och för glasmålning m. m. Deremot utföres ej brons- och jerngjutet eller
glastillverkningen vid sjelfva fabriken utan tages gjutet fortfarande i rå form
från Brefvens bruk, med hvilket kontrakt äro ingångna om att all dess
leverans af lampgjute skall ske till firman, hvaremot denna å sin sida förbundit
sig att taga hela sitt behof derstädes. Glasdelame tillverkas dels vid
Puke-bergs glasbruk, som 1894 inköptes af firman och som nu, sedan det i fjol
härjades af eld, är under ombyggnad för att tillfredsställa alla en modern tids
kraf, dels vid Flerohopps glasbruk, med hvilket leveranskontrakt äro afslutade.

Tillverkningen omfattar nu såväl lampor som fotogenkök, på hvilka
firman innehar de gamla Östlundska patenten. Dess lampor säljas nu i hela
Sverige och Norge, och dess fotogenkök, på hvilka alla de bästa och nyaste
uppfinningarna inom branchen äro tillämpade, ha funnit marknad snart sagdt
öfver hela jorden. I synnerhet är afsättningen af dem kolossal på södra och
östra Ryssland, men äfven på Kina, Japan, Australien och Sydamerika.

Ett tecken på hur väldig affärens utveckling varit är bl. a. hur dess
arbetareantal vuxit. Dess arbetare uppgingo 1886 ej till mera än 30. Nu är antalet
vid fabriken och försäljningslokalerna anstälda biträden och arbetare 150 och
vid Pukebergs glasbruk lika stort. Dessutom arbeta vid Brefvens bruk 40
arbetare uteslutande för firmans räkning.

Affärens grundläggare och alljemt egare till densamma är
grosshandlaren Arvid Böhlmark. Han föddes 1841 i Jerna socken i Dalarne, var, sedan
han nått vuxen ålder, först anstäld vid Liljeholmens stearinljusfabrik, som då
egdes af L. J. Hierta, och grundläde, som nämdt är, 1872 den affär han med
rastlös energi och omtanke arbetat upp till den rangplats den nu intager, så
att den är den förnämsta i sitt slag i vårt land och i stark täflan med de
stora lampfabrikerna i Berlin.

Sous-chef, prokurist och meddelegare i affären sedan 1883 är hans
systerson E. C. Östlund, en son till den kände fotogenkökskonstruktören.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free