- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
65

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grängesbergs Grufaktiebolag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Grängesbergs Grufaktiebolag.







] TI en i allmänhet rent af storartad natur, med vidsträckta skogar,
höjder och bergssträckor, uti till dels ödsliga, stora vidder, med
stenbunden jordmån, ligger, till största delen uti Grangärdes
eller Gränges socken, Kopparbergs län, Grängesbergsgrufvorna.

Grufdriftens historia kan man följa tillbaka till början af 1600-talet
och var grufbrytningen redan då ganska betydande. Men med den nya
tiden har maskiner af alla slag af löst de forna primitiva redskapen, det
elektriska ljuset lyser om nätterna ett oafbrutet arbete, lokomotiven ha efterträdt
formännen och järnmalmen föres upp i dagen och ut i världen i stora
massor i jämförelse med hvilka forna tiders siffror måste förefalla försvinnande små.

Uppe i de egentliga gruffälten pågår arbetet dag och natt. Sedan
man borrat sig in i berget skjuter man två a tre gånger om dagen,
förebådande detta med varnande hornsignaler. Skottsalvor förekomma desutom
litet emellanåt då lössprängda malmblock eller s. k. »skutor» sprängas
sönder. Af och an ila lokomotiv med långa rader af malmvagnar och väldiga
malmupplag, äro städse i ordning för lastning. De förnämsta gruffälten
inom Grängesbergets malmområde äro Lombergsfältet, där mäktigheten i
Ån-gesgrufvan stiger till 10 meter; Östra och Västra Ormberget, hvars malm
håller upp till 65 % järn; Norra och Södra Grängesbergei, där numera, sedan
exporten på utlandet begynte, hela malmbredden brytes, dess malm håller
i norra fältet 62—66 % järn, samt undantagsvis ända till 3 å 4 % fosfor,
inom det södra fältet är järnhalten 60—62 %; Strandberget hvars
fyndighet håller hög fosforshalt, i Norra Hammargrufvan m. fl. ända till 6 å 8 %;
Risberget med omkring 60 % järnhaltig malm med ringa fosforhalt.

De inom dessa gruffält varande grufvorna tillhöra flera aktiebolag af
hvilka Grängesbergs Grufaktiebolag torde vara det förnämsta. De olika
bolagen ha dock gemensam förvaltning, med gemensamma tjänstemän och
kontorslokaler m. m. men föröfrigt skilda räkenskaper.

Grängesbergs Grufaktiebolag är nu sedan 1896 ensam ägare till
Bergsbo Grufvan eller Skärningen, Sjustjernbrottet eller Välkom Grufvan,
Storbotten Grufvan, Malingsbo brottet, Vestgötemoss Grufvan samt
Bredsjö-brottet hvilka allesamman för närvarande bearbetas. Tillsammans med Stora
Kopparbergs Bergslags Aktiebolag äges dessutom Enkull Grufvan och
Klens-hyttebrottet.

Den största gruföppningen har Skärningen, i hvilken malmlagrets
mäktighet uppgår ända till 90 meter.

Här och hvar finnes röda torn, liknande klockstaplar, de s. k.
»laf-varna», medelst hvilkas hissar malmen uppfordras, sedan den nere i grufvan
å elektriska tåg förts fram genom »orterna» till lafven vid schaktet. I hvarje
lafve finnas minst två hissar och hvarje hisspar lämnar med forseradt
arbete 40 ton pr timma. Denna siffra gäller de vanliga lafvarne. I november
1904 invigdes en ny lafve af imponerande dimensioner vid Mullers Schakt
i det södra fältet.

Denna lafve som är anlagd för djup brytning rymmer två hisspar.
Från malmvagnarna nere i grufvan stjälpes malmen i »fickor» som sedan
göra resan upp i dagen. Detta uppfordringsverks kapasität är beräknad till
ej mindre än 200 ton i timman. Fyra hundra hästkrafter kräfves att hålla
hissen med full belastning i rörelse. Vid igångsättande tillkopplas ytterligare
trehundra. Vid lafven lastas malmen, sedan den krossats och sorterats
direkt på järnvägsvagnar, hvilka föra den till malmångarne som vänta vid
Oxelösund.

Grängesbergs Grufaktiebolag tillkommer äran att ha varit den första
industrielle anläggning i Sverige, som användt elektrisk kraftöfverföring på
långt afstånd. Den 12 km. långa kraftledningen Hellsjön—Grängesberg har
lämnat mycket gynsamt resultat.

Äfven den elektriska belysningen erhåller ström från kraftanläggningen
vid Hellsjön.

Det stora fältet som brytes för export — »Exportfältet» — har en
längd af öfver 1 km., det störstå djupet är 57 m.

Järnhalten i dess malm varierar mellan 60 och 65 % och är
garanterad att hålla 60 %.

Omkring 200 järnvägsvagnar lastas om dagen och föras med
ordinarie och extra tåg till utskeppningshamnen vid Oxelösund.

Bolagets styrelse utgöres år 1904 af: Generalmajoren G. Geijer,
ordförande, Grosshandlanden C. F. Liljewalch j:r, v. ordf., Brukspatronen
Voll-rath Tham, verkst. direktör, Direktören Marcus Agrelius, Bankdirektören
J. C:son Kjellberg, Landshöfdingen Ax. G. Svedelius och Bankiren C. A. Weber.

Folkmängden i Grängesberg som år 1896 var något öfver 2,000 personer
torde nu uppgå till minst 3,000 personer, hvaraf c:a 1,000 äro anstälda i
och för grufdriften. För bostadsförhållandena har bolaget sörjt genom
uppförandet af prydliga hus, rymmande fyra familjer hvartdera. Till hvarje
byggnad hör ett åkerland. För ungkarlar och tillfälligt anstälda m. fl. finnes
baracker uppförda. De hållas genom bolagets försorg i snyggt och
ordentligt skick.

En sjukstuga har äfven genom bolagets försorg kommit till stånd,
hvarjämte vid gruffältet finnes särskilda folkskolor.

År 1896 erhöllo Grängesbergs arbetare utaf en af bolagets delegare,
Bankiren E. Cassel, som donation den storartade gåfvan af 250,000 kr., med
vilkor att fonden skulle användas till förvärfvandet af plats till och
uppförandet af en byggnad afsedd att inrymma samlingssal för arbetarne,
bibliotek och läsrum, vidare till inköp af utrymme till park och plats för
idrotts-öfningar, samt till uppförandet af ett badhus.

Anskaffandet af bibliotekets möblering, underhåll, en del undervisning
m. m. bekostas äfven ur fonden.

För arbetarebefolkningens i Grängesberg trefnad är sålunda sörjdt på
ett sätt som knappast någonstädes torde öfverträffas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free