Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- O. H. Billbergs Pianofabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. H. Billbergs Pianofabrik.
Grundläggaren af denna fabrik, Christian Håkan Billberg, föddes i
Bille-berga i Skåne den 14 Februari 1825, kom som utlärd snickaregesäll
till Göteborg 1846, der han tog plats som arbetare hos Herr I. G.
Malmsjö. Efter att i 8 år arbetat å denna fabrik, längtade han ut för att vidare
utbilda sig i sitt fack och reste 1854 till Amerika, der han i New-York
arbetade på de största pianofabrikerna, nemligen hos Wallace, Chichring och
Steinway.
Riktad med nya idéer och nya modeller hemvände han till Sverige
1858 och fick åter anställning hos firman I. G. Malmsjö. Här införde han
åtskilliga förbättringar och uppsatte en hel del nya maskiner; blef efter någon tid
bolagsman med 1 Ierr Malmsjö, då firman hette I. G. Malmsjö & C:o. Herr
Billberg var en skicklig instrumentmakare och ytterst noga med sitt arbete;
men han var ingen affärsman och förstod icke som en sådan att taga vara på
sitt intresse.
Han lemnade till sist Malmsjöska affären och uppsatte egen fabrik 1868.
Efter någon tid fick han glädja sig åt att se sin fabriks anseende jemt stiga
och han tilldelades vid många utställningar i:sta priset för sina instrumenter.
Efter åtskilliga års förlopp började concurrensen med de utländska, i synnerhet
de tyska instrumenten till följd af deras prisbillighet, blifva ganska svår och
våra svenska pianofabriker i allmänhet måste mer och mer minska sin
tillverkning, många kommo till sist i ekonomiska bekymmer och icke minst Herr
C. H. Billberg, som så småningom nedbröts deraf. Han dog den 12 Januari
1879. Enkan fortsatte och dref fabriken några år derefter, men måste göra
konkurs 1886. Det ansågs vid denna tid hardt när omöjligt att idka denna
industrigren i Sverige och bestå i kampen mot den oerhörda tyska importen.
Bland dem som ändock ville uppehålla den välkända fabriken var Herr W:m
Nilsson i Göteborg, som tiilöste sig densamma, insatte nytt kapital och
engagerade en verkmästare, Herr F. Lundberg, som innehaft svenska statens
resestipendium och i flera år studerat i utlandets förnämsta pianofabriker.
Fabriken började under nya ledningen helt anspråkslöst med 3 å 4
arbetare. Sedan kom 1888 med det nya tullskyddssystemet och många äro de
svenska industriidkare, som från detta årtal räkna en arbetets och glädjens tid.
Man började så småningom öka ut och intaga flera arbetare och sysselsättes
nu vid fabriken 25 sL Fabriken har under sin nya ledning måst i brist på
utrymme flytta 2 gånger, sista gången 1895, °ch är nu tidsenligt inrättad med
tillräckligt utrymme för arbetets obehindrade och gilla gång och för trävarors
lagring och torkning. Värmledning med ånga är inledd i alla lokaler. Man
följer här med sin tid och sparar intet för att framställa ett gediget, tidsenligt
och utmärkt arbete. Fabrikens fabrikat har ock mer och mer tilldragit sig
allmänhetens uppmärksamhet och anläggningen är en i:sta klassens fabrik och
en af vårt lands förnämsta, som leverera hvad hvar och en vet utmärkta pianinos
och flyglar, hvilka äro spridda öfver hela landet. Instrument från denna fabrik
ha också erhållit de amplaste loford af många framstående auktoriteter på
musikens område och tillverkningen har prisbelönts å alla utställningar. Ä senaste
utställningen i Stockholm 1897 erhöll ock fabriken af den arbetande juryn
bestämda och af centraljuryn fastställda högsta beslutade utmärkelsen,
Silfver-medalj, för. pianinos. Fabrikens flyglar belönades med Silfvermedalj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0075.html
