- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
87

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Mekaniska Verkstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Göteborgs Mekaniska Verkstad.



VERKSTADEN anlades är 1841 af Alexander Keiller, född i
Dundee, Skottland, år 1804 och inflyttad till Sverige år 1825, där han
inom kort blef svensk undersåte.

Han ingick 1830 giftermål med Louise Wijk, syster till
kommerserådet Olof Wijk, blef 1850 riddare af Vasaorden och afled i
Göteborg år 1874. I sitt äktenskap hade han 3 söner, nämligen Alexander,
James och David, af hvilka James Keiller nu är Bolagets disponent.

James Keiller är född år 1836, ingick år 1866 äktenskap med Hilda
Falck, dekorerades år 1886 med Vasaorden och 1899 med Nordstjärneordens
riddarkors. Hans ende son James Keiller J:or är nu öfveringeniör vid
verkstaden.

Alex. Keiller inköpte år 1840 en tomt af 8,000 kvm. areal vid
nuvarande Skeppsbron, å hvilken på en af Göteborgs gamla bastioner byggdes
den stora 3-vånings hufvudbyggnaden af sten jämte 3-vånings magasins- och
förrådsbyggnad likaledes af sten. Vidare anlades ånghammaresmedja, den
l:sta i Sverige, vällugnar och gjuteri samt längre fram plåtslagareverkstad.
Verkstaden utvecklade sig hastigt, så att arbetarnes antal år 1867 utgjorde
325 st. och tillverkningsvärdet 349,000 kronor.

År 1867 öfverlät Alex. Keiller sin verkstad på ett Aktiebolag, hvars
verkställande direktör blef hans son James.

Verkstaden undergick under följande år ganska stora förändringar.
Efter anläggningen af Varfvet å Hisingen på andra sidan Göta Elf,
flyttades skeppsbyggeri, plåtslagare- och ångpanneverkstaden samt
järnvägsvagns-tillverkningen dit, och det härigenom uppkomna fria utrymmet användes till
förstorande af gjuterierna och maskinverkstäderna. År 1897 drabbades
smedjan af en eldsvåda och nedbrann till större delen, men uppbyggdes
omedelbart. År 1880 byggdes uti tomtens nordvästra hörn en expositionslokal för
försäljning af verkstadens fabrikat. En slipbyggnad, afsedd att uppdraga
fartyg för reparation samt nybyggnader börjades. Denna slip var afsedd att
sträcka sig vinkelrätt mot skeppsbrokajen upp emot stora Oterhällan, och
de stora hvalfven öfver Badhusgatan samt vidare ned mot älfven blefvo
färdigbyggda med stora kostnader. Slipbyggnaden, till hvilkens anläggande
öfver gatan tillstånd skriftligt beviljats af stadens myndigheter, blef
emellertid afbruten därigenom att skeppsbrokajen strax därpå började anläggas,
hvarvid myndigheterna, hvilka nu med oblidt öga sågo den hindrande
slipbyggnaden korsa gatan, under föregifvande att den förra komme att gå
delvis genom gatan och ej öfver densamma, förbjödo slipbyggnadens
fortsättande. — De gamla hvalfven kvarstodo till år 1898, då de refvos för att
lämna plats till ett nytt gjuteri.

Verkstaden den 31 Dec. 1900.



Affärskontor. Ingången till verkstaden är från Lilla Badhusgatan
genom dels en portvaktstuga, dels 2:ne stora järnportar. Till vänster är
uppgång till affärskontoret, som består af ett större yttre kontor för
expedition, 1 st. mindre d:o för bokföring, 1 st. vaktmästare- och
skrifmaskinsrum, 1 st. rum för kamrern med eldfast kassahvalf samt disponentens rum.
Vidare finnas här telefonrum med växelbord och 2:ne talskåp samt ett
reservrum. Affärskontoret sysselsätter 19 personer.

Ritkontoren äro belägna i 2:dra och 3:dje våningarne och bestå
dels af stora ritsalen med ritkontorchefens och öfveringeniörens rum, samt
vidare af ångmaskinsafdelning, bro- och takstolsafdeln., järnvägsvagnsafdeln.,
värmeledningsafdeln. Inalles sysselsättes för ritkontoren 21 personer.

Kraftöfverföring. Verkstaden drifves sedan år 1897 uteslutande
medelst elektriska motorer, till hvilka likström af 250 Volts spänning lämnas
från Göteborgs Elektriska Aktiebolags närliggande centralstation. Elektriska
anläggningen är utförd af Elektriska Aktiebolaget A. E. G. och har
funktionerat synnerligen väl. Inalles 8 st. elektromotorer om tillsammans 220 eff.
hk. äro fördelade i de olika lokalerna, hvarje motor försedd med en
instrumenttafla af marmor, monterad med strömbrytare, säkerhetsapparat och
ampéremeter, så att densammas energiförbrukning i hvarje ögonblick kan afläsas.

Belysning. Elektrisk belysning med båglampor och glödlampor är
fullt genomförd. Strömmen tages från Göteborgs Elektriska Aktiebolag.

Uppvärmning och ventilation. Kontor, ritsalar och verkstäder
uppvärmas i hufvudsak med spillånga från ånghammarne, delvis ock med
friskånga medelst ångkaminer, radiatorer och kamflänsrör. För ventilation
är väl sörjdt dels genom friskluftventiler, dels genom Ianterniner och
lufthufvar i verkstäderna.

Snickareverkstaden är belägen i hufvudbyggnadens 3:dje våning.
Den är väl försedd med verktyg såsom band- och cirkelsågar, rikthyfvel,
träsvarfvar, stämmaskin, borrmaskiner, gearingsmaskiner m. m.

Fiiareverkstaden. Från snickareverkstaden leder en trappa ned till
den i hufvudbyggnadens 2:dra våning belägna filareverkstaden med 2:ne
universalfräsmaskiner, 15 st. borrmaskiner, 5 st. gängmaskiner, 3 st. aut.
kilspårfräsmaskiner och 45 st. skrufstycken.

Verktygsafdelningen. 1 södra ändan af filareverkstaden är ett
verktygsförråd anordnadt, försedt med borrmaskiner, fräsmaskin, 2:ne Brown,
Sharpes universalslipmaskiner, svarf, verktygsslipmaskin, revolversvarf,
spiralborrmaskin, härdugn, slipmaskin för stora planfräshufvuden m. m. jämte ett
stort förråd af verktyg, såsom spiralborr, svarfstål, fräsar etc. jämte ett stort
antal verktyg och jigs för tillverkning af Mossbergs Patent-rullager.

Svarfvareverkstäderna. Dessa äro delade på 2:ne afdelningar,
dels den äldre afdelningen i hufvudbygnadens bottenvåning med 16 st. större
och mindre svarfvar, div. hyflar, borrmaskiner, bultsvarfvar, fräsmaskiner,
stickmaskiner, radialborrmaskiner, kilspårfräsmaskiner och shaping maskiner,
samt en bredvid denna liggande sal med 12 st. mindre svarfvar, dels den
nyare afdelningen s. k. Alboverkstaden, nära tomtens södra ända med 1 st.
stor horisontal borr- och fräsmaskin, 3 st. mindre d:o, 1 st. stor svarf med 4 stål,
8 st. mindre svarfvar, 2:ne hyflar, 3 radialborrmaskiner, 1 specialsvarf för
remskifvor, div. borrmaskiner, slipmaskiner samt 1 st. Warner 81 Swasey
revolver-bultsvarf.

Uppsättningsverkstäderna utgöras dels af en del af den gamla
svarfverkstaden med en stor svängkran, dels af en del af den nya svarf
verkstaden med 1 st. 10 tons och 1 st. 3 tons löpkran.

Smedjan med 25 st. härdar ligger mellan magasinet och de
mindre gjuterierna. Den är försedd med 3 st. ånghamrar samt fläkt drifven
af elektrisk motor. Ånga till hammarne och värmeledningen lämnas af en
utanför smedjan anlagd ångpanna.

Gjuterierna bestå dels af s. k. gamla stora gjuteriet med svängkran och
2 Kriger & Ihssens kupolugnar samt torkugnar, dels af s. k. nya stora gjuteriet
med 15 tons elektrisk löpkran. Mellan s. k. alboverkstaden och smedjan
ligga 2:ne mindre gjuterisalar med formmaskiner, dels för handelsgjutgods,
dels för kamflänsrör och värmekroppar. Till kupolugnarne lämnas bläster
af 2:ne biåsmaskiner, drifna af elektrisk motor. År 1900 tillverkades 1,450
tons gjutgods.

Metallgjuteriet med 3:ne degelugnar är beläget i tomtens
sydöstra hörn.

Järnsängsafdelningen är belägen i tomtens sydvästra hörn och
är försedd med div. specialmaskiner, borrmaskiner, smergelskifvor,
slipstenar m. m.

Transportanordningar. Från en å verkstadsgården befintlig
vandringskran om 10 tons lyftkraft löper en spårväg genom den i tomtens hela
längd sig sträckande hufvudgången. Denna spårväg afgrenar sig till
svarfvareverkstaden, gjuterierna, tackjärns- och kolupplagen samt till
uppsättningsverkstäderna.

Såväl svarfvare- som filareverkstäderna hafva uti taket anbragta
löpbanor med blockvagnar och hissblock. Nya svarfvareverkstaden har 2:ne
löpande kranar, uppsättningsverkstaden dels en svängkran, dels 2:ne
löpkranar. Gjuterierna hafva dels 2:ne svängkranar, dels en 15 tons elektrisk
löpkran med 3:ne motorer. Gjutflaskorna föras på en spårväg öfver Stora
Badhusgatan till en på andra sidan af gatan belägen upplagsplats med
löpkran, som behärskar hela arealen.

Eldsläckningsanordning. På ett stort antal ställen äro
brandposter från stadens vattenledning med brandattiralj anordnade.

Expositionslokal. Uti tomtens nordvästra hörn är en särskild
byggnad af sten uppförd utgörande försäljningslokal för verkstadens fabrikat.

År 1900 utgjorde verkstadens personal c:a 1,100 man och
tillverkningsvärdet Kr. 2,521,000:—.

*



STOCKHOLM, SMED



S BOKTRVCKEKI 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free