Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hellefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLEFORS
I hjertat af den från urgammal tid odlade och bebyggda
Sörm-landsbyggden med dess leende tycke finnes en trakt, som än i
dag har en mera vild karaktär, der odlingen i förhållande till
hvad fallet är i den kringliggande nejden är af relativt ungt
datum, och der icke jordbruket, som i Södermanlands öfriga byggder, är
huf-vudnäring utan bergsbruket. Detta är den trakt i Mellösa socken, der man
har gränskorset mellan Vilåttinge, Oppunda och östra Rekarne härad, och
der vid Helleforsån och Hellefors damm det Celsingska fideikommisset
Hel-lefors är beläget.
Detta gods, som sålunda hvad både naturbeskaffenhet och dess
förnämsta näringskälla angår intager en undantagsplats i Södermanland gör det
äfven i ett annat afseende. Öfriga gods i denna provins af större
omfattning och betydelse ha i regeln eller åtminstone ofta en både gammal och
stolt historia. De ha vanligen sedan många sekel tillbaka tillhört i våra
häfder kända och namnkunniga frälseätter. Den sörmländska adeln täflar
med den skånska i både ålder och rikedom.
Hvad Hellefors åter angår är förhållandet ett annat. Det tillhör
visserligen nu en frälseslägt, den Celsingska, men var det först vid slutet af
det adertonde århundradet som det kom i denna slägts ego. Förut hade
egendomen gått genom borgerliga familjers händer och flere af dessa
familjer voro af utländsk börd samt hade förvärfvat sina rikedomar i utlandet.
Det var män från Polen, från Tyskland och Skottland som voro herrar på
Hellefors och penningar förvärfvade i Turkiet förhjelpte också dess förste
egare af den Celsingska ätten till besittningen. För öfrigt var det först när
vi redan voro midt inne i vår storhetstid som Hellefors började bli hem för
någon odling, och ännu senare som det på ståndsmessigt sätt bebyggdes.
Dess förste egare och uppodlare, som der anlade det gjuteri, som i
förening med bergsbruk än ger possessionen dess förnämsta värde var en
polack vid namn Albin Noy. Han slog sig ned på Hellefors 1659 samt
anlade der ett styckebruk med privilegier på kanongjutning.
Noys arfvingar sålde 1666 godset till den för sin rikedom rygtbare
Börje Olofsson Buraeus adlad Cronborg till Hanstavik och Lina, och denne
sålde det åter tjugo år senare till en inflyttad tysk, bekant lika mycket för
sin girighet som sin rikedom, direktören Johan Lohe. På hans tid fanns
på godset 2 masugnar samt Smedtorps hammare vid Malmköpingsån.
Samma år som Lohe förvärfvade egendomen, 1686, erhöll denna en
rättighet, som sedan blef den till stort gagn och af afgörande betydelse för
den vidare utvecklingen, den erhöll nämligen recognitionsrätt till
angränsande allmänningar, der sedan anlades de hem och bostäder för brukets
arbetare, som fäste deras stam der och utgör en egendomlighet för
detsamma.
Lohe dog 1704 och då fanns ej ännu någon ståndsmessig byggnad
på Hellefors. En sådan uppfördes först af hans dotter Hedvig gift med
den från skotsk ätt härstammande assessorn sedermera bergsrådet och
titu-lärlandshöfdingen Adam Leijel, som 1713 dels genom köp och lösen dels
genom skifte blef Hellefors egare.
Leijel egde utom Hellefors många andra gods, och dessa fortforo
äfven efter hans död att stanna i hans enkas ego. När hon af led 1770
hade hon egt Hellefors i 70 år. 1756 var det hon der lät uppföra det
ännu qvarstående boningshuset, som dock sedan under årens lopp undergått
betydande om- och tillbyggnader.
Adam Leijels och Hedvig Lohes son Henrik ärfde emellertid ej blott
sina föräldrar utan äfven ännu mer betydande possessioner af sin skottska
slägt och öfverflyttade derför till dennas hemland. Sina svenska egendomar
Hellefors, Smedstorp, Fräknetorp, Biby, Hvarsta och Fjällskäfte m. fl. sålde
han 1781 för 80,000 riksdaler specie till presidenten friherre Gustaf v.
Cel-sing, en mägta rik man som på lyckade spekulationer i Turkiet förvärfvat
en högst betydande förmögenhet. Denne v. Celsing var det som af såväl
Hellefors som öfriga egendomar han inköpte af Leijel och dessutom också
hörnhusen bredvid Hotel Rydberg vid Gustaf Adolfs torg och
Regeringsgatan bildade det stora Celsingska fideikommisset, hvars förste innehafvare
var hans broder envoyéen Ulric v. Celsing, och som vid dennes bortgång
skiljdes på två olika grenar af familjen.
Ulric v. Celsing afled 1805. Enligt det af honom upprättade
fidei-kommissbrefvet tillföll 2 delar af de af brodern samlade stora possessionerna,
bland dem 2|3 i Hellefors, hans brorson majoren L. G. v. Celsing. Den
återstående tredjedelen m. m. tillföll åter Ulric v. Celsings brorsdotter
Elisabeth Lovisa enka efter ryttmästaren Elof Ihre.
Vid major Celsings död ärfdes han af sin son brukspatron Lars
Gustaf v. Celsing och vid dennes död tillföll en del af
fideikommissegen-domarne hans äldste son kammarherren Lars Arnold samt en annan del,
deribland Hellefors och Biby, hans andre son i ordningen, kaptenen Petrus
Fredrik v. Celsing, Hellefors nuvarande egare. Genom sitt giftermål med
Anna Sofia Ihre erhöll kapten v. Celsing derjemte också den del af det
gamla fideikommisset som vid Ulric v. Celsings död föll på hans brorsdotter
Elisabeth Lovisa Ihres anpart.
Den, som kan betraktas som det moderna Hellefors skapare och
hvil-ken gjort egendomen till hvad den nu är, var brukspatronen Lars Gustaf v.
Celsing.
På hans tid utbildades det förut i korthet omnämda systemet att
brukets arbetare erhöllo lyckor på allmänningen som bostäder och sålunda
fästes vid bruket. Sädesafkastningen uppdrefs af honom till 1,000 tunnor,
som dock endast till hälften var tillräckligt för egendomens behof, skogen,
som uppgick till icke mindre än 16,000 tunnland, löstes af honom på
1820-talet (han tillträdde egendomen vid sin faders död 1810) till skatte,
uppskattades till 5 mantal och uppkallades Celsinge, hvarjemte han 1830 lät
indela den till trakthuggning efter Steijermarkska metoden med
kulisshuggning, ett system för afverkningen som han var en af de första i vårt land
att införa.
Han anlade vidare trädgården, ombyggde det gamla boningshuset af
trä samt klädde det med mursten samt anlade drifhus och växthus m. m.
Brukets afkastning uppdrefs under hans tid till 150,000 å 200,000
kronor årligen, och 1869 uppskattades dess taxeringsvärde till 526,875
riksdaler.
Lars Gustaf v. Celsing gjorde också allt för förbättringar på sjelfva
bruket. Han lät der uppföra ett kolhus af 250 fots längd och 120 fots
bredd, inrättade 1833 mekanisk verkstad, 1847 masugn och gasrostugn samt
1859 manufaktur- och stamphammare.
Den tillverkning för hvilken Hellefors att börja med var bekant var
ju kanongjutning. Den hade emellertid på Lars Gustaf v. Celsings tid för
länge sedan upphört. De arbeten som då tillverkades på bruket och gjorde
det rygtbart voro hela fyrtorn, godsvagnar, lavetter, bomber och granater,
trappor och verandor med mera samt framför allt åkerbruksredskap. Der
tillverkades vidare redan då emaljerade kokkärl, vattenturbiner för sågverk,
vällugnar för manufaktursmide o. d.
Arbetsmetoderna förbättrades äfven betydligt under Lars Gustaf v.
Celsings tid. Han införde malmkrossning med valsar samt masugnsgasens
användning i stället för annat bränsle m. m.
Brukets jern som blef kändt för sin godhet både som gjutjern och
smidestackjern togs från Stafs grufvor.
Äfven för sina arbetare sörjde brukspatron v. Celsing som en
omtänksam fader. Han redde dem egna hem, lät för dem uppföra egen skola m. m.
Hellefors corps de logis, som än i dag behåller den pregel det under
hans tid erhöll, utmärker sig icke för någon vidare storlek men för solid
komfort och trefnad. Dock inrymmer byggnaden också bokskatter och
konstverk af värde. Man märker der sålunda ett bibliotek på 6,000 band
hufvudsakligen från 1700-talet, samt rum inredda med värdefulla gobeliner
och gyllenläder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0113.html
